Hur långsamt kommer man längst?

Det ser ut som vår i luften när man tittar ut genom fönstret.
Solen skiner och himlen är blå.

Jag är hemma idag från jobbet.
"Återhämtning ej slutförd."
Kokade en kopp kaffe och ser att det snöar utanför fönstret!
Men hallå, det är ju vår snart!
April snart ju, och sen är det bara två månader kvar innan första semesterperioden drar igång på jobbet!
Sol och bad och glass och sandaler, hö!

Eller?


Tycker den här bilden är lite söt, visserligen plåtad för någon månad sen, men ändå.



Den här tycker jag känns betydligt härligare!
Snudd på obegripligt att det är inom samma län!... Ok, det är olika årstider.

Frågan är då från vad?

För att ta reda på det, så behöver man stanna till och fundera på det ett tag.

Jag har sovit bort hela helgen.
I och för sig så var jag barntränare på karaten i lördags.
Två grupper efter varann och sen körde jag ett eget pass partekniker med särbon i graderings-tempo, så svettan lackade.
Väl hemma så var jag superhungrig och jättetrött.

Efter maten så fanns inget annat än att bara slänga sig i säng och vila en timme.
Satte in Uneståhl i CD-spelaren, och efter hans lugna stämma:
-"Sätt dig eller lägg dig bekvämt till rätta, spänn vänster hand och ta så ett djupt andetag...." så hade Sömnen redan fångat mig.

Två timmar senare masade jag mig upp, såg en film med särbon och käkade glass (Ben&Jerry - SÅ god!) och efter det var det gonatt igen.

Vaknade 12 imorse.
Dagen kom aldrig riktigt igång, huvudet var segt, kroppen tung och längtan till sängen har hängt med hela tiden.

Nu är klockan 21:30 och jag ska bara borsta tänderna och sen är det hopp i lopp-lådan.
Kanske ska jag stilla mig då........och fundera lite på om det är något jag försöker fly ifrån....eller om jag bara är uttröttad.

Att äta förresten.......kan också vara ett sätt att trycka undan problem,
.....men då ska det isåfall vara med klass och stil!
*s*
Eller så var det för att det var lördagkväll och man ville njuta av god glass, kul film, skön soffa och gott sällskap.
Tänk vad det beror på vad man har för attityd och inställning till saker och ting....

Nog nu, ska dra mig tillbaka, stilla mig och söka svaret inom mig.
Puss o gonatt!

Helgen försvann som en avlöning.

Lördagen gick mest i arbetets tecken, medan söndagen gick mer åt nöjen och utbildning&personlig utveckling tillsammans med härliga människor.

Så kom måndagen.
Jag har tagit ledigt måndag och tisdag.
Jag gillar att vara ledig.
Jag blir mer och mer störd över att andra ska bestämma när jag ska kliva upp på morgonen, eller när jag ska äta min lunch, och när jag får logga ur på kvällen och gå hem till mitt liv.

Så jag hade hur som helst tänkt njuta av dessa lediga dagar och bara äga mig själv och min Tid.
Vaknade vid 7 och kände mig som redo att kliva upp!
Va?!
Jag som ääälskar att sova!
Jag gick iaf upp, tog på mig mysbrallan och stegräknaren och gick ut med jycken.
Fikade, och tänkte Ta Tag i Denna Ljuvliga Lediga Dag!
.....men det ville sig inte riktigt....
Efter att ha kört en tvättmaskin, och kokat mig en kaffe,
så blev jag så där fasligt trött, som att någon bara öppnat kranen på max och all energi var som borta på ett ögonblick!

Jaha.
Vad ska jag göra nu då?
Blev det inte mer än så här?
Var är Min Dag?
Hallå?!

Började harva lite bland papper, sökte nåt brev jag skulle haft tag i, jiddrade med räkningarna för att planera lite framåt, men det gick inte.
Efter att ha rivit fram alla projekt på stora bordet i vardagsrummet så såg det så stökigt ut, så jag la mig på soffan och kände mig skit-låg.

Ett bra sätt att fly från problem, det är att sova.
Så jag somnade.

En halvtimme senare, vaknade jag igen, tänkte till en stund - ska jag ta på mig offerkoftan och ligga här och tycka att Världen är emot mig, eller ska jag tag i mitt ansvar?
Jag ringde efter "a little help from my friend",
så fick vi ordning på grejerna och en struktur infann sig.

Energin kom tillbaka.
Den hade nog bara för-irrat sig lite.

På föreläsningen igår förresten, så sa kvinnan faktiskt så, i ett sammanhang:
"Man vet ofta vad man ska göra, och hur man ska göra,
 och ändå gör man det inte!

Jo!  Hon sa så här också:
"Man kanske väntar på att känslan ska infinna sig, innan man gör "det".
Men faktiskt är det så att när man gör det, då infinner sig känslan!!"
Sug på den!
=D

Nu ska jag köra en tvättmaskin till!
:-)

Kom nyss från jobbet.
Har satt igång riset medan jag startade upp datorn.
Håller på att tina laxbitarna i disk-hon.

Jag har en massa ståhej inom mig.
Eller som min terapeut sa:
-"Du har så mycket i huvudet, så du får inte plats med nånting mer så det är väl inte konstigt att du känner dig slut."

Och jag som trodde att jag inte använde huvudet så mycket.

Fast det är väl ingen omsättning på mitt huvudbry, det har kanske gått i stå pga platsbrist?!

Nåväl, JO, vi var på föreläsning hela eftermiddagen med jobbet.
Det var en massa forskning och studier från Karolinska Institutet, och tre föreläsare som berättade om just Kost&Motion,
en kille berättade om Alkohol och förebyggande av konsekvenser för både den anställde och företaget.
Den sista var en avdankad psykolog, som hon själv kallade sig, och hon tog upp det intressanta ämnet Stress på arbetsplatser med diagram från olika årtal och så.

Alla tre var riktigt proffsiga, lustiga, och tog upp alla ämnena på ett enkelt sätt så vi fick oss några goa skratt.

Han med Alkoholen säger t.ex inte till sin fru på fredagkväll: "Äskling, ska vi dela på en flaska vin?"  utan han säger helt sanningsenligt istället: "Älskling, ska vi dela på 80 gram sprit?"

Ja, det var mycket matnyttigt.
Och faktiskt så bör vi har en del "risk-brukare" på vår arbetsplats också,  som i längden kan ställa till det både för sig själv, sin omgivning och arbetgivaren.
Så det är smart att se den här problematiken i förebyggande syfte.

Hur som helst så gav temat Stress mig väldigt mycket.
Igen.
På KES-testet vi gjorde låg jag över 20 poäng, vilket visade att jag är i farozonen.

Så det är som det gamla kinesiska ordspråket: "När du jobbat hårt, sätt dig sen ner och vänta in din själ."

Det känns som att det är dags.
--------------
Mitt "nu" är som en katastrof-plats där det inte finns någon ordning, bara massa spring åt olika håll, panik hit och dit och kaos råder. Finns ingen struktur, prioritering, vad som är viktigast och hur lösningar ser ut för att få till det!!

=I

Jag ska sätta mig ner i köket nu, titta på ris-kastrullen nu, och vänta in min själ.

*gulp*

Sedan ska jag dela med mig lite mer av mitt huvudbry....

Som känns som att det går alldeles för fort, nästan som att vara fartblind.......

Det har varit en bra helg.
Första gången på massor med veckor som jag känner mig stark och pigg.
=D

Jag var ner i dojon i fredags för att se om kroppen kom ihåg hur man utför karate.
Och så ville jag kolla statusen på kroppen, lungor, och orken i största allmänhet.

Jag har haft väldigt dålig kommunikation med kroppen efter influensan och den koma-liknande tillvaro jag varit i de senaste veckorna. Så jag ville starta upp samarbetet igen, med kroppen och det gick riktigt bra!

I går tog jag till och med på mig karatedräkten och tog med filmkameran till dojon för att dokumentera.
Faktiskt kändes det riktigt bra när jag sen slängde in filmen i datorn för att se utifrån, liksom..

På jobbet förresten, så är vi en hel hög människor som är med i en stegtävling, och jag har faktiskt gått en massa tusen steg varje dag. Har på rena tjörrda (norrländska för tjurighet, typ) avhållt mig från att använda bil. Det sparar ju även miljön. (Och även ett Tack Vilma Hund för att du hjälper mig få till de där stegen.)

Man kan iaf logga in på StegSidan och knappa in inte bara antal steg som räknaren visar utan även antal minuter man utfört t.ex. karate och då räknas det om till steg!
En himla massa steg blir det!

Middagen igår bjöd min särbo på  - Tortillas i ugn med en massa gott till.
Efter det träningspasset, den tallriken och en kaffe efteråt så blev det dock inte så många steg resten av kvällen.
*rap*
Är fortfarande mätt. Kanske i och för sig beror på att jag micrade en likadan portion till lunch.


Här kommer en bild på denna fröjd för ögat, karatefilmen besparar jag er till en annan gång.

Jag är tillbaka, hoppet har återvänt, upp på hästen igen, here I come, back in bisnis, Jiiii-haaa!

Jag flyttade till Sollefteå för......(räknar på fingrarna)..... för 17 år sen!!!
Oj!!

Nåväl, sönerna var 2 och fyra år, och jag hade aldrig sett så mycket snö tidigare.
Förutom i fjällen.

När de sa på nyheterna då, att det skulle snöa nån meter här uppe, så fick jag nästan panik - för jag fattade inte bättre då - som f.d. noll-åtta, att det höll på en stund för att nå den mängden.
Jag trodde det skulle rasa till bara på ett par minuter och vi skulle bli helt insnöade och isolerade från omvärlden!

Jag fick då lära mig att men hinnnnnner skotta undan och det kommmmer väghyvlar och annat för att hålla undan från vägar och gator så det vaaaar ingen fara.

Denna vinter är också väldigt snörik.... jag minns inte att det varit det på länge....
Men nu är jag inte rädd iallafall, tycker mest att det är rätt maffigt.

Min mamma bodde här några år, men flyttade tillbaka till Fjollträsk så hon fick ju uppleva vad riktig Vinter är för nåt.
Jag pratade med henne på telefon idag, och hon frågade just om vi hade mycket snö, och jag överdrev inte när jag sa att det är hur mycket som helst.

Eftersom att hon inte kan ta emot MMS på sin mobil, och jag kommer inte att få fingrarna ur xxx för skriva ut några foton, så lägger jag in några maffiga vinterbilder här nedan.
Mamma ska nämligen åka ut till mina systrar i helgen, de bor i Gustavsberg, respektive Ingarö, och där kan hon se min blogg på deras dator.
Smart va?!

Mittemot mitt hus, vid kyrkans förråd.

Där vi brukar köra morgonrundan, jag och Vilma.

Vilma som annars känns stor..... jämfört med vad?

I Långsele är det mer i kaffe-latte-färg..


Lite skönt ska det bli med tussilago i grässlänter, takdropp, ren asfalt, värmande sol och fågelkvitter....

(Ser du mamma, vad mycket snö?!)

...det är att hur trött man än är strax midnatt,
ändå pallra sig in i duschen för att få upp värmen i kroppen
efter lite för snålt tilltaget med pelletsförsörjningen i huset.

Efter denna livsbejakande prestation sedan ikläda sig den nytvättade, osexiga, flanell-pyjamasen,
och sen krypa ner i halvkalla sängen med katten på magen för att främja blodcirkulationen -
(hans eller min?)
 - det är snudd på kärlek, det!

Sov gott & dröm sött!