Julgran och skit...

 
 
Ibland ska man bara gå och lägga sig igen...
 Inte ta i nånting. Man får tydliga signaler om det, men man svär en stund och säger - eller mer halvskriker ut i tomma luften - att "jag ska bara göra klart det här sen ska jag ta mig fan sätta mig och inte göra nåt jä*la skit alls på hela jä*la dagjä*eln!!!
 
När jag sovit klart efter nattskiftet så fick jag för mig att jag skulle ställa iordning granen, jag menar det är så kort tid som man har den uppe så jag tjuvstartar väl lite, så den hinner stå och vara vacker ett tag innan den ska ner i lådan och upp på vinden igen.
 
Katten I-or slängde sig på julgransmattan och krafsade runt som en kattunge i värsta lek-tagen (vilket jag inte sett på typ 10-11 år!) så jag sket i mattan. Han fick väl leka med den då, så slapp jag konflikta med hans vassa klor, jag kan få under mattan sen, tänkte jag.
 
Jag poppade högt på CD-spelaren, gamla godingar typ Sweet, Anders Glennmark och Fredag, för att liksom få lite positiv och glad energi igen, som jag hade tappat bort nånstans..
I en HEL TIMME höll jag på med ljusslingan. Att få ljusen hyfsat i fas och inte i klump nåntans eller för lite nån annastans. En hel tim-jä*el höll jag på! Men jag täkte inte ge mig. När de var på plats trasslade jag nåt hysteriskt med glittret innan det var på plats. Sista varvet är ett tunnare glitter som jag haft dubbelt för att passa till det andra - i helvete att det gick att få till, satte fast ena änden under en tung lampa på bordet och försökte tvinna skiten, och till slut satt även det på plats.
 
 
Ska det ta 1,5 timme att få på ljus och glitter på en granjävel??!!
 
Nåväl, resten gick desto fortare och var nästan till och med lite småkul att få till och här är resultatet. Riktigt fint faktiskt. Sen att man ser kläderna i hallen bak i fönstret där, det skiter jag i. Granen är klädd och så mycket plats fanns inte att välja på i år för granen. Ett bord har jag satt in som vi kan få plats att äta julmat vid, och DET känns som ett lyft.
 
 
Det var som en riktig fajt - Granen vs Gunilla, Dålig Tajming vs Tålamod och jag härdade ut. 1-1 blev det.
 
 
Jag tillbringade nån halvtimme i soffan med trotsigt upplagda fötter på bordet och en närgången katt i knät. Jag begrundade mitt verk, min dag, min kamp och tillät mig att ha även såna här skit-dagar.
Det är inte ofta, så det kan ju vara bra att träna lite på dem också....
 
(Jag hade sönder ett CD-fodral, hällde ut tvättmedel på golvet då jag hämtade skarvsladd till ljusslingan i skåpet, klev på mina läsglasögon, tappade allt jag tog, men insåg att "even this shall pass"....)
 
Jamen God Jul på er, dah!
 
 
 
 
 
 
 

Vintervitt...

 
 
Idag kom vintern!
 
Små snöflingor har virvlat utanför fönstret hela dagen. Det är ljust och vitt och det känns förväntansfullt! Jag vill hem och baka lite kakor, och tända ljus och njuta av värmen i lägenheten.
 
Tänk att nästa vecka är det november - det vill säga julen är i antågande! Okej... jag kanske hastade på lite där, men det ÄR inte långt borta!
 
*suckar och ler*
 
 
Vilken tur att vi bor där vi bor, så vi aldrig hinna tröttna på årstiderna.
 
 :-)
 
 
 

Day off...

 
 
Vilken jädra tur att jag var ledig idag för det var precis vad jag behövde.
Ute var det sånt där väder som man inte vill vistas i, utan mest bara vara inne och gona i gratisvärmen. Jag fick ett gäng tidningar av min väninna så jag tillät mig att halvligga i soffan med en kaffe och all tid i världen.
 
Skönt.
 
Katten Ior smög sig upp i knät och ville umgås, okej en liten stund då. En stund senare var det kört, fick visst nåt katthår i ögat och paniksprang in i duschen. Hela dan har jag känt mig toktrött, om det är för att jag är trött eller att ögat svider så jag trooor jag är trött, det vete hundan.
 
Hur som helst, jag har haft en riktig day-off och jag är glad för att jag är så mån om mig själv att jag lägger in arbetstidsförkortning nån dag här och där på schemat.
 
Kokar en kaffe och bläddrar igen om en tidning till :D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tre dagar i Malmö...

 
 
Jag och fyra kollegor åkte till Malmö i måndags och kom hem igår, onsdag.
Det var en utbildning som verkligen kändes riktigt bra, med tanke på att jag jobbar skift på Felanmälan mellan varven, och då svarar på bl.a fordonsgas och gaspannor - vilket vi absolut inte har här uppe i norr och knappt sett på vykort ens.
 
Vi var ett glatt gäng, åkte snabba plan, bodde på ett superhärligt hotell med buffe på kvällen och en sån där hotellfrukost som man bara kan drömma om. Däremellan var det "arbetsdagar" mellan 7:30 och 16:00 och jag är jätteglad att just jag fick åka med på den här resan.
 
Tack vare montören jag åkte med fick jag även se Turning Torso, Öresundsbron och...
 
 
 
 
 
 
Malmö var blåsigt just de här dagarna. Men jag kan tänka mig att åka hit nån fler gång och som "min" montör sa: "Det bästa med Malmö, det är Köpenhamn" ;-)
 
Ska lägga ut lite mer bilder sen.
 
 
 
 

Bonus-dag....

 
Tänk att det blev ensommar dag till!
 
Jag var ledig igår, måndag, och det är så skönt, speciellt när man vet att alla andra jobbar ;-) Planen var att inte göra nåt alls. Det här är min helg, eftersom att jag kommer jobba nio dagar på raken sen med bara en dags ledigt nästa måndag. Men det ÄR inte lätt att BARA ta det lugnt. Det är lätt att trycka in saker, pressa ner en massa, för man han ju en ledig, tom dag!
 
Men det var ju DET som var meningen - att HA en tom dag och låta den vara det. Möjligen att man kanske vattnar nån blomma, eller bäddar sängen, men annars mest läsa, vila, ta en promenad eller nåt.
 
En god vän ringde och vi pratade på telefon och sen kom vi fram till att vi kunde ses ute på stan på en kaffe. Sagt och gjort, strax satt vi med varsin kaffe och gick igenom de "viktiga" bitarna i livet och vardagen. Bland annat genomhandlade vi just det här, att man har så lätt att maxa saker och ting, inte tillåta sig att bara vara med sig själv och vara stilla i det. Det är verkligen bra att öva på det, om och om igen.....Ibland kan jag känna mig asocial för jag HAR inte så många vänner som jag umgås med.
 
Kanske det blir så när man blir lite äldre, man uppskattar sin egentid och är rädd om Fri-Tiden. Förr var det ju ett ständigt flöde av folk och fä runt omkring en. För att det var så det var bara. Nu räcker det med ett par goa vänner i min närhet som jag trivs med. Det är väl bra så?! :D Å andra sidan så är det ju en form av balans - förut var det barn, jobb och folk omkring en för jämnan, nu är det lugnare och man hämtar igen....
 
Får se vad det blir av den här lediga, än så länge oanvända tisdagen..
 

Igår blev det iallafall en stund ute på min baksida, men en god bok,
en kaffe och LCHF-kaka med grädde och ihopkokta bär. Och solen värmde.
 
 
 
 
 
 
 

O-ordning. O-fri...



Inte vet jag men jag kommer liksom inte riktigt ikapp.

Jag har flera projekt hemma igång samtidigt, men lagom till att de är uppstartade så inser jag att det fattas något för att fullfölja det. Då blir projektet liggande.

Mitt i tex Garderobs-struktureringen, så är det dags att äta. Mitt i matlagningen upptäcker jag att det fattas en viktig ingrediens som jag trodde jag hade hemma. Soffan är full av kläder i strukturerade högar, varav en ska till bättre behövande. När jag kommit tillbaka från Coop, så ligger kläderna fortfarande kvar.  

Mitt i disken ringer Fredrik och avbokar träningen ikväll pga sina barn, och jag släpper det jag har för händer, slänger på mig karatedräkten och ilar upp till dojon och kör ett eget pass på dagtid istället. För att jag har tappat bort kortet för att dra för att komma in. På dagtid är det öppet, alltså tar jag det när det är öppet.

Väl hemma igen, fortsätter jag med disken, sedan garderobsprojeket, men svänger först ihop smeten till LCHF-brödet för att göra
varma mackor ikväll. Kläderna ligger fint i soffan. När kvällen väl kom var jag fortfarande mätt, så det blev inga varma mackor.

Jag hittade inte passerkortet till jobbet, imorse när jag skulle iväg. Garderobsprojektet ska jag ta nästa vecka tror jag, för jag hade lovat Douglas och Olivera att vi skulle spela minigolf i eftermiddag. Om det inte regnar. Sen jobbar jag hela helgen och jag kommer inte hinna med nåt större projekt.

Varför blir det så här?



Ja visst ja, jo, jag måste ta fram Att-Göra-Listan, avboka allt annat och börja bocka av listan!
Hur svårt kan det vara?!

Prio:
Garderoben - sy tyget och sätt upp till min walk in closet
Sätt in LCHF-recepten i pärmen
Gå igenom tråk-pappren och släng det mesta

Jag kommer bättre när det är klart, jag kommer hitta det som är borta
och jag kommer vara nöjd med mig själv. Kortisolet i blodet kommer avta och jag kommer återigen vara en balanserad och sansad människa.


Känns redan bättre..... ;-)



Det man inte har i huvudet...


...fast jag har en massa i huvudet, som en deg i skallen, känns det som.
Jag är verkligen disträ, förvirrad och glömsk så jag blir matt.

Jag lägger bort glasögonen på jobbet, letar nyckeln jag nyss höll i, glömmer allt möjligt och kutar runt och irrar desperat runt och letar det mesta.

Jag sov länge imorse, för jag började senare idag. När jag fått i mig frukost, kollat nyheterna, satt på mig kläderna och ansiktet så stegade jag iväg till jobbet för första koppen kaffe. Den är banne mig bäst! Med medhavd mjölk, likaledes pulverkaffe. Mmmmm.....

När jag skulle hem på lunch sedan hittar jag inte mina nycklar. Jaha, jag är utelåst. Äta bör man, så det var bara att låtsas däjta sig själv på en lunch ute och det kändes okej, lönen är ju fortfarande rätt färsk ;-)

Så tack vare minnessvaghet fick jag mig en luftning på stan och en lyxigt god nachos-tallrik.

 

Jag slutade 18 och 45 minuter senare var det träning. Jag var som sagt utelåst och karatekläderna oåtkomliga. En rask promenad bort till äldste sonen som hade en extranyckel sen han var kattvakt, och lite mat på stående fot hos honom - TACK Viktor - så ökade jag stegen tillbaka mot dojon för hem skulle jag inte hinna, och 5 minuter innan träningen började (diciplin är en viktig bit här och att komma i tid t.ex) så hann jag köpa mig en karatedräkt som fanns nere i förrådet och strax stod jag där iklädd en ny vit dräkt med tillhörande vitt bälte.

Dräkten hade jag lagt undan för ett halvår sen men inte tagit mig råd till riktigt. Jag lyckades pruta ner den en hundring för materialet kändes mer som en köksgardin än kraftig bomull. Det kändes lite udda att träna i vitt bälte men - jag var där!

Sensmoral:
Dåligt minne får dig att agera och ta tag i saker.
(Bra minne gör dig således lat och du kommer inte till skott, visst?)

 

 


Efterhäng...



Jag ligger efter med städning och ordning hemma nu.
Jag har varit så trött efter jobbet veckan som var då det flyttades om en massa i gruppen, ny inredning och borrmaskiner och arbetare som störde det dagliga arbetet för en annan.
Jag som är så lättstörd ändå....

På lördagen var det ledarträning från klockan åtta på morgonen och fem timmar framåt. DET tog gott också för både kroppen och knoppen. Men det var jätteroligt och kändes bra. Vi avslutade passet med lunch på Thairestaurangen och efter det kom koma-tillståndet.
Jag var helt knäckt och orkade inte ta mig för nånting.
Man kan säga att helgen passerade i ett nafs.

Igår, måndag, då gick jag mest som en zoombie och väntade på att få logga ur från jobbet och få komma hem och sova.

Jag ligger efter så mycket hemma, det är katthår i tofsar som ligger överallt,
damm som syns extra när solen ligger på,
tvättstugan prioriterade jag bort i jag i helgen och tvätthögen växer.

Idag känner jag mig lite piggare och ska dra igång saneringen hemma innan karateträningen ikväll.

Lite längtar jag dock....till min egen tid....att stanna upp och känna lugnet.
Det känns som det var ett tag sen...


En kaffe och tidningen på fiket, och tomglo på folk som passerar - det är återhämtning det.
Får se om jag tar det i helgen....




Vuxen!



Jag hade en bra ledig idag idag.
Kände mig nyttig, fick iordning lite grejer i garderober och skrymslen som behövde struktureras och sorteras och när jag kom igång med det så växte självkänslan. Jag mådde jättebra!

Det är som att det är vissa tider på dygnet som passar mig bättre eller sämre. Snacka om dagsform, verkligen! 

Jag gjorde några ärenden på stan och träffade en f.d. kollega och vi tog en kaffe och pratade om allt möjligt. När jag kom hem så kändes det som att Ljuset och Glädjen återvänt. Var liksom löjligt upprymd.

Konstigt hur det kan skilja sig från en dag till en annan....

Jag har iallafall känt mig som en riktig vuxen, som gjort viktiga saker, inte bara glidit runt och fikat och zappat bland kanalerna hemma i soffan. 

Jag ska försöka komma ihåg den här känslan av Lugn, Trygghet, Självsäkerhet, Glädje och Hopp.


Man vaknar nog ur vinterkoman
och väcks upp av Ljuset, såsom blomknopparna under snön.





Vårkänslor!



Jag blir så glad när jag ser asfalten komma fram - då är det vår!
Igår stod jag på crosstrainern på gymmet, efter det blev det lunch med Sensei
och han la upp en plan för min träning, inför gradering till svart bälte.
DET känns jättebra, jag VET vad jag ska fokusera på de närmaste 3 månaderna.
Till nästa avstämning.

Det kändes underbart att vara ute i våren, ljuset och luften!
Härligt att träffa folk, oavsett om det är andra tränande på gymmet
eller om det är nära vänner, det gör gott!

Ibland har jag liksom svårt att ta mig ut.
Jag tror jag har skrivit om det förut... 
Det är som att jag VILL rå mig själv, vara med mig själv, återhämta mig.
Grejen är att jag har en tendens att "gå ner mig"
om jag inte fyller på med lite aktiviteter och möten med andra också.

Men det är balansen som är så svår, för mycket eller för lite.
Det är det som är grejen med mig, att hitta den här balansen.
Att inte lämna ut mer än jag kan hämta in...

Hur som helst så njuter jag av dagarna nu FAST jag inte gör mycket.
Idag vaknade jag ovanligt tidigt, och planen var att städa.
Solen lyste ute, det droppade från taken men med vidöppna fönster 
så fick jag känna vårluften ändå, och nu har jag ett helstädat hem.
Ljuvligt!

När jag gick ut med soporna och sen tvärs över vägen här till jobbet, så var jag iallafall ute någon minut.
;-)


 



Sjuk-sjuk...



Jag tror att "thö bottåm iss nådd".

Jag klev upp i måndagsmorse, ringde och sjukanmälde mig och gick och la mig igen.
Jag kände mig dyngsjuk, förkyld, matt, väck, borta, off, over and out.

Med tanke på att jag ända sen mitten på augusti, då jag klampade in på jobbet efter en härlig semester, varit risig.
Jag nös mig matt på jobbet. Täppt i näsan. Svårt att andas mellan varven och det kändes tungjobbat.

Chefen plockade bort alla stora växter ifall de var allergiframkallande. Det blev inte bättre. Jag jobbade skift och det kändes ok trots allt, då jag jobbade natt och udda tider än när alla var där på jobbet. Jag kunde vara lite introvert.

Jag köpte nässpray och DET var underbart - att kunna sova med stängd mun och lugna andetag! Det slutade med att jag inte kunde sova utan nässprayen. Då blev det sju resor värre. Det fick omvänd effekt. 

Jag ringde Vårdcentralen för att ta prover, OM de kunde se att det var nåt, så skulle jag få komma tillbaka och ta ytterligare prover för allergi. De hörde aldrig av sig. Jag ringde några gånger där i november, men det var "långa väntetider, var vänlig försök igen senare". Jag gjorde det några gånger, men sen föll det ur.

Igår ringde jag Previa, bad om råd: Ring vårdcentralen, checka av provet som togs, och KRÄV en undersökning för det här är inte normalt. Jag ringde. Sköterskan sa att provet som togs i höstas visade vissa avvikelser, hon bokade en tid hos min läkare som jag inte varit hos på länge, utan jag hade ju fått träffa andra läkare, vikarier.

Mitt normaltillstånd har tänjts ut så jag anser att det är så här det är:
Ständigt trött, ligga högt med huvudet och sova med öppen mun som applicerats med Lypsyl för att inte torka ihop helt under natten, samt nästäppa som ibland är som cement och ibland som Niagarafallet.

Idag känner jag mig lite bättre....men matt och slut.

*tar en katt och går och lägger mig igen*



Kryar på mig. Tack.





Sömnbrist...



Inte fick jag
sova hela natten!!
Dagmar vände i Ryssland och kom tillbaka!

Efter att sonen och hans flickvän gått igår efter en helmysig kväll, så hoppade jag in i duschen och tänkte dyka i säng för att få en helnatts sömn. Kände mig som en zombie efter utryckningen natten innan.

När jag stod i duschen ringde chefen - en halvtimme senare var jag inloggad på jobbet och där satt jag hela natten igen, med några kollegor och svarade på telefon, så det stod härliga till - om strömavbrott.
Jag överlevde natten, men imorse när jag äntligen fick förena mig med kudden och täcket så minns jag knappt att jag la mig ner förrän jag slocknade.

Nu ska jag ta igen lite sömn, hoppa i bingen för 5:30 ska jag vara på jobbet - för att möta upp kunderna som inte får sitt morgonkaffe pga avsaknad av el.

Sen går jag av min beredskap och ska njuta av nyårsledighet i några dagar,
göra en liten stillsam resumé av 2011
och försöka staka ut en riktning på 2012 som snart knackar på dörren.

Gonatt.


Lite dagsljus utanför mitt hus. Och utanför mitt jobb.
Snart kan jag väl inte skilja på de två.... ;-)






Julveckan är här...



Och det känns som vilken vecka som helst.
Igår åkte granen upp. Lite tidigt, men å andra sidan slipper jag stressa på fredag. Att få på ljusen brukar ju ta några varv innan man fått de något sånär utspridda på ett estetiskt sätt.

Jag har nyss bakat
LCHF-peppisar för utan dem i dessa juletider så känner jag mig som en rökare utan ciggaretter. Eller som en tomte utan luva. Eller som en bulle utan lusse.......*ASG*
*host* Det blir nästan som en tvångstanke, att hitta oå så många såna liknelser som helst...
HAHahaah..

Jag var ledig idag. Skönt med fyradagarsvecka.
Var på stan och fikade, träffade en väninna som bor en bit bortiväg, och det kändes gott.

Nu ska jag provsmaka kakorna, sedan blir det nog en liten sväng Kanel-Oopsies också.
Tre månader har snart gått sen jag tog bort, eller iaf minimerade bröd, socker, ris och pasta ur min kost.
Och jag mår bra, min mage mår bra och jag kommer i kläderna lättare idag än för ett kvartal sen.

Ska skriva lite mer sen av det som hänt, men har lite att fixa med, tex. att styra upp med sonens rum som numer är mitt. Lyxigt med ett rum TILL liksom.

Bye for now :-)



Julpyssel & knåp


Nu jädrar ska julgardinerna upp i köket!

Inte nog med det -
- pepparkakorna ska gräddas och banne mig
om jag inte ska köpa mig en liten kalvsylta
och lite rödbetssallad att smaska på.
Och sen får det bli
glögg-mys ikväll, 
med eller utan mina två tillfälliga "inneboende"!

Jajmän, så får det bli!


Bild:www.orebro.se/11613.html


Ha en fin 2:a Advent!




Räkmacka är väl en överdrift men...



Saker och ting har börjat plana ut, en viss Ordning börjar märkas av.

Ikväll ska jag gå på karateträningen på ganska precis en månad. Undrar hur det kommer kännas.

Får väl se nu om det finns nåt belägg för det här med grundkondition, hehe, för isåfall ska jag överleva kvällen. Men framt till dess är det ett jobbpass som gäller, sen en timmes nerbäddning och tok-sova en timme.

Det är väl ändå vardagslyx det?!
Att unna sig att bädda ner sig i sängen och samla ihop en återhämtning och vakna som en ny människa.
Nästan.

Jag gjorde det igår och man kan säga så här - Man känner sig inte alls stressad eller jagad, snarare som en sengångare. De var förr ansedda som både fula och lata. Men att förflytta sig en meter på en timme är också en förflyttning. Och Skönhet kommer ju som bekant inifrån.


Livsnjutare?



En nyare form av sengångare,
min egen säl: Långsamme Fritte.


Nu ska jag hasa mig ut i köket och få mig en kopp kaffe.
Ha en bra tisdag, denna första dag i november.
1/11-11




Tom-dag...



Idag var jag ledig efter att ha bott på jobbet hela helgen. Skönt med några lediga vardagar.
Men jag är trött. Sov till framåt 11.

Har städat och plockat lite hemma. En kompis ringde och vi gick en promenad nere vid älven. Det var varmt i solen, men så fort vi kom in i skuggan var det riktigt kallt. Väl hemma sen så var jag lite röd om näsan och kall om fingrarna.

Just nu är jag i tvättstugan. Skönt att göra ett riktigt räjs, tvättar överkast, duschdraperi, karatekläderna som gammkatten I-or legat på. Inne i garderoben. Och hårat massor!


Ibland glömmer han dra in tungan..... Lite sött. Knäppt men sött....


När jag har mina lediga dagar-utan-krav så kan det hända grejer som varit helt oplanerade, jag fick t.ex upp en krok-anordning för kläder i hallen. Det var säkert innan sommaren som jag köpte den. Men som sagt - långsamt kommer man längst, hehe.....

Nu ska jag koka kaffe och sätta mig i soffan och zappa lite innan det är dags att hämta sista i Tvättis för att sen kliva in i Drömmarnas Trädgård.












Fredagskänsla en vanlig tisdag.!


Jag jobbar kväll och efter det är jag ledig några dagar.
Eller ja...jag jobbar nätter, men är ju faktiskt ledig på daaagarna..... Hehe.
Men det är en härlig fredagskänsla som är på plats denna ordinära tisdag.

Jag trivs bra i mitt egna lilla åffis på jobbet där jag kan stänga dörren om mig utan att bli störd. Jag har svårt att koncentrera mig på det jag gör och det tömmer mig på energi när jag har fokus åt flera håll. Så jag är glad att jag inte behöver vara sjukskriven utan kan jobba, men vara ifred. Tack till min chef som fattar grejen.

Bara utsikten från min plats gör ju att jag nästan längtar till jobbet.... ;-P



Nej nu ska jag ta tag i dagen innan det är dags för en lägenhets-tittning innan jobbet.
Återkommer mer om det i nästa inlägg ;-)

Ha en fin dag därute!

Och glöm inte stämma träff med er själva mellan varven.
(lätt gjort att glömma, fråga mig...... ;-)





Råkade - ta mig ur ett beroende...



Jag får tacka för mitt dåliga minne.
För nu är jag fri från nässprayen OCH förkylningen/allergin!!
Tack vare att jag glömde kvar sprayen på jobbet i fredags!

Visserligen gick jag genom skärseld och satan på fredagnatten.
Jag halvsatt med tre kuddar mot väggen för att få luft. Med halvöppen mun. Vaknade av att läpparna stramade av torka men fick fatt på ett cerat som mjukade upp lite. Somnade om men väcktes av ett oljud från mitt inre, insåg att jag anar hur det känns att ha en astmaatack.

Jag tog mig igenom natten och hade jag nu klarat den - så vips spontanforskade jag mitt eget mående och efter en natt till på samma vis, men dock bara med två kuddars halvlut mot väggen och en riktigt hyfsad nattsömn så inser jag att jag är botad!!!

Inatt låg jag på en-kuddes-nivå och även om jag har en lätt nästäppa så har jag härmed tagit beslutet att jag är frisk, återställd och fullt funktionell igen.

Min summering är följande:
Jag kunde andas fritt med hjälp av nässprayen men bara en halv dag, sen var det bara att inhalera igen. Jag var beroende av skiten. Nåväl, jag höll väl inte på längre än 2-3 veckor men ändå.

En natts ofrivillig avtändning med både andnöd och lätt överlevnadsångest så är jag igenom! Jag är fri! Jag kan andas själv och proverna från Vårdcentralen kommer troligen säga att jag INTE har någon allergi. Möjligen mot nässpray kanske...

Även ett dåligt minne kan vara till nytta.


Hjälpare eller Stjälpare?




Syrebrist och retreat...



Fredagen är till ända.

Efter det vanliga dagsverket var det den sedvanliga karateträning innan som avverkades innan fredagsmyset. Som mest bestått i en kamp att försöka andas. Är jag långtidsförkyld eller allergisk? Mot nåt?

Insåg nyss att jag glömt min nässpray (läs: livlina) kvar på jobbet!!!!!!
Jag gick dit, men det var larmat halvvägs in så det var bara att vända om.
Lär bli en sittande pose i sängen inatt.....
Och REM-sömnen kan jag antagligen se mig i stjärnorna efter.
*svär lite stressat*

Imorgon ska jag på retreat med ett gäng människor.
Det ser jag fram mot. En "Återvändning". Inåt.

Ctrl, Alt + Delete.





Upphängd och nersläppt...



En tanke for genom huvudet - ska jag stanna hemma från jobbet?
Hjärtat hoppade till lite och en sekund där kändes det som ett glädjeskutt....

Men jag har klätt på mig och är på väg till jobbet. Jag har sovit över 8 timmar. Jag är så trött. Ikväll är det karateträning och jag fattar - just nu - inte hur jag ska orka röra kroppen längre än möjligen över gatan och in på jobbet.

Min karateledare sa en gång, och det glömmer jag inte:
"Det tar längre tid att återhämta sig, när man blir äldre".

Det är skönt att veta det, att det ÄR så.
För jag har nog inte hämtat mig riktigt än sen förra veckans snurr. Så det känns vettigt och helt i sin ordning att ta det lugnt, vänta in min själ och vila kroppen.

Ser fram mot en stillsam fulkaffe på jobbet strax, och försöka glida försiktigt genom den här dagen.

Ta det lugnt också ibland, ni där ute...



Tidigare inlägg