Att vara mamma...
Min syster skickade det här kortet till mig
för en himla massa år sen...
Jag träffade min äldste son på Konsum igår.
Han och hans tjej stod och packade i sina matkassar.
Den yngste sonen fick nycklarna till sin lägenhet idag.
Han och hans flickvän såg så glada ut.
Jag har en härlig, fluffig känsla inuti mig - att vara deras mamma!
Hmmm.....det skulle inte förvåna mig....
om jag kommer känna mig lite "göra-lös" nu.... ;-)
Hår i handfatet va...
Numer blir jag inte längre överraskad,
när jag yrvaket hasar in på toaletten på morgonkulan
och upptäcker en massa hår i handfatet igen.....
Fridolf har tagit det till en helt ny nivå, kan man säga:
Den blicken säger tydligt att han inte gillade att bli väckt,
samt att jag får tvätta händerna i köket för här är det upptaget.
;-)
Serbien - Sollefteå
Jag pratade med sonen idag. Från Serbien.
På söndagmorgon kommer han och hans tjej hem hit till Sollefteå.
Och på eftermiddagen får han tillgång till sin alldeles egna lägenhet! Åh herregu vad spännande allting känns!
Det ska bli så himla kul att få hem honom igen, och att få träffa henne äntligen!!!
Imorgon är jag ledig, då ska jag baka lussebullar tänkte jag och leta fram adventsljusstakarna och pyssla till lite inför 1:a Advent. De firar visst inte sånt i Serbien.
Jag längtar tills på söndag, ojoj!
Imorgon ska jag och äldste sonen försöka få till en träff också. Jag myser och mår gott att ha dem i närheten. Jag kom på en grej häromsistens...att det är som att jag inte fattat riktigt att den äldste faktiskt bor och jobbar här. Jag har liksom haft en liten latent oro i mig.....att han bara är här i stan tillfälligt och befarat att han varit på väg ut i landet, för att hitta annat jobb, skola eller boende,....men han ÄR ju här! Herregu, jag har gått med oron i onödan! Tror f*n man är "utmattad"! ;-)
Just nu är jag alldeles varm i hjärtat. Nästan så det värker lite, faktiskt.
Mina go-pojkar.
Love you!!
<3 <3
Lura sig själv?
Så har den här dagen snart passerat och jag lyckades hitta på annat för att undvika "Högarna". Från Gula Kassen.
Jag hittade andra högar som helt plötsligt kändes väldigt viktiga att sortera - nämligen mina recept i köksskåpet.
Jag fattar ju att jag försökar smita undan Min Uppgift som legat i träda en massa år, men faktiskt så har kökssåpet varit ett störningsmoment, och jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv.
Även om det var ett försök till vilseledande manöver.
Nu har jag slängt en proppful ICA-kasse med recept, handskrivna, utskrivna från nätet och käcka häften med grilltips och annat från butikerna. Nu har jag en pärm med LCHF-recept - mat som bak, och längst bak vanliga väl valda bak- och kakrecept, och ett stort gäng vanliga vettiga recept med LCHF-potential.
Vilket luftigt köksskåp jag fick och en härlig överblick i receptpärmen.
Lax, blomkålsmos, cremefraische med rödlök och kassler, grädde-och ädelostsås.
Imorgon är det en ny dag, och vad vet man,
rätt vad det är så sitter jag med den riktigt djupläsningen då istället.
Som ju var tanken. Med mina lediga dagar under den här skiftperioden.
Go girl, go!!
;-)
Upp på hästen igen!
De där sex dagarna/vecka ledde till mitt mentala sönderfall och hans fysiska ras.
Han har varit dunderförkyld lika länge som jag varit kraschad i skallen.
Nästan två månader har gått men nu är vi tillbaka men med en mer normal träningsdos - tre gånger/vecka.
Om tre månader gör vi en avstämning. Vuxenpoäng.
Vi satsar på att köra med stabilitet istället för kvantitet.
Det är ju bättre att "hålla" hela tiden och nöta sig fram, typ Långsamt kommer man längst ;-)
Så här ser det ut:
Tisdag och torsdag - träning i klubben.
Söndagar - egen träning.
Temat för nu är "Det ska vara kul" och all träning är ju karate.
Så ikväll ska vi nog skoja till det lite med vanliga Henka kumite och lite olka Sanbon kumite för att se om vi kommer ihåg det. Inget av det är till svart bälte, men det är fortfarande karate-tekniker och träning.
Det ska bli kul!!
Men fokus på att Våga Vila och inte öka träningsdosen.....för vi har båda lätt för att öka när det är kul....
Här är vi, åsså Malin, unden en foto-paus i dojon i somras.
Medveten dåtid...
Jag har kastat bort den gula Ikea-kassen.
Dess innehåll ligger i tre högar varav en har jag gått igenom. Jag har slängt bra mycket redan. Men det finns mycket bra att läsa. En del "nycklar" visade sig och jag förstår mer av mig själv.
Jag går ju och pratar hos en underbar människa ett par gånger i månaden, och varje gång så kommer jag hem med Nya Seenden på saker som jag trodde jag hade haft kläm på innan. Men hon visar andra vinklar. Ja, det är spännande och jag är så glad att jag har henne.
Det känns som att jag är i en Process där jag bl.a behöver se vad jag ska "ta med mig från Det Gamla" och sen släppa resten, för att istället vända blicken framåt och "våga kliva ut genom Den Dörren". Det är som att jag har ett "släp" efter mig, som tuggummi eller flugpapper som klistrat sig fast på mig. Men jag kan liksom inte få bort det, och hon hjälper mig med det. :-)
Jag ska starta den här dagen med en riktig Mindfulness Inifrån och se vad som kommer. Jag har trott jag "kan" det här, men jag har Mindfulnessat utifrån och in...Det ska vara tvärtom.
111111
11/11-11
Detta magiska datum har jag ägnat åt en väldigt lång sovmorgon.
Jag åt således en brunch vid 11-tiden (hahha - 11!).
Jag har tänkt mycket på min äldste son Viktor idag. Hade ett bra samtal med honom igårkväll på telefon. Pratade också med min yngste son Douglas för några dagar sen. Han är i Serbien hos sin flickvän fortfarande och kommer nog hem i slutet på månaden.
Jag börjar sakta men säkert acklimatisera mig till min nya identitet som Gunilla. Mamma med två utflugna söner. Det känns bra. De är vuxna.
Viktor sa igår på telefon när jag berättade att hans bror flyttar den 1 december:
"Det måste kännas jätteskönt för dig!"
Älskade unge!
Vi träffas inte så ofta, men då vi gör det så sätter han ofta vackra spår i mitt hjärta. Inser jag nu. Det ska jag säga till honom nästa gång. Douglas har jag haft omkring mig dagligen så det är liksom annat.
När man får barn tror man att man alltid ska ha dem hos sig.
Men det kommer en dag då de flyttar hemifrån och då är man själv. Eller:
Det är då Livet börjar! ;-)
Been here, done that.
Sakta är också en rörelse framåt...
Jag var uppe innan tuppen och loggade in på jobbet 6:00 imorse.
Jag var inte speciellt fräsch. Inte pigg heller. Alert kan man inte alls påstå att jag var. Men dagen rullade på i mitt lilla egna office med stängd dörr.
Nu känner jag att jag kan stänga dörren om mig utan att liksom "be om ursäkt".
Samtidigt som de övriga drog sitt eftermiddagsfika så jag gick hem. Eller snarare ner på stan för att skicka en Fars-Dags-present. Jag var in i ett par butiker, och noterade min Egen Långsamhet.
Det är lättare att vara långsam om man är trött.
Så - utan stress gick jag gågatan fram med eftertänksamma, långsamma steg och världen kändes lugn.
Jag hittade en present till pappsen, hasade mig bort till Videoteket för att packa in det och skicka iväg det. Jag kände mig nöjd, lugn och helt.....neutral, på ett bra sätt.
I sakta framfart gick jag hem och jag noterade den här sköna gången jag hade, långsamt med med med riktning. Jag kände ingen stress, ingen brådska och ingen oro. Snarare förnöjsamhet, närvaro och lugn. Lite grann undrar jag om det har att göra med att jag hoppar över socker och mjöl i min mat. Kroppen känns lugn och den kanske hjälper huvudet att lugna ner sig.
Eller om det bara är så att jag är katastrofalt trött?......
Men långsamt kommer man - om inte längst - så iallafall framåt.
Nu blir det någon timmes sovning innan jag ska gästspela i dojon.
Det är någon dryg månad sen jag var där. Får se hur det går....
Ja, Matilda, du är med här på bild här,
men tänkte att du är ju även med på vår hemsida,
så det är nog inte så farligt ;-)
Vi ses ikväll!
Förväntansfull...
Jag har haft en ledig dag, och jag har verkligen varit ledig.
Jag sov länge, och sen kom jag på att jag kunde flanera på stan och KÄNNA mig ledig för jag har inget bokat. Jag låtsades shoppa i klädaffärerna, provade lite plagg och det kändes lyxigt, ingen stress, inget köp.
Sen träffade jag en god vän, som bjöd på räkmacka och kaffe på Kafe Petter.
(Man kan äta räkmacka utan macka, för att hålla sig till LCHF.)
Vi hade ett bra samtal, som alltid. Värdefulla möten. Tacksam för vår vänskap.
Sen bockade jag av Den Stora Grejen - hyreskontraktet till mambon är påskrivet och klart!
Den 1 december kommer det stå baaaaaara mitt namn på dörren.
Han kommer då ha en egen dörr att sätta upp sitt namn på.
Jag log förväntansfullt hela (5 minuters-)vägen från hans lägenhet till min,
och himlen log tillbaka.
Djupövägen by afternoon.
Min gula IKEA-kasse...
Jag har tagit tag i innehållet i den där gula jätte-kassen.
Den innehåller dagböcker, anteckningar, min lifestory, papper och almanackor med diverse noteringar. Det sträcker sig från 1987 fram till 2007-08 nån gång.....
Det handlar om drygt 20 år av mitt liv.
I ett par år har jag vetat om att jag behöver gå igenom den kassen innan jag kastar den! Den har kommit fram i ljuset, några gånger men sen har den åkt tillbaka i mörkret där i förrådet. Jag vill göra mig av med den, lämna det "gamla" och gå vidare in i Det Nya.
För det är lite så det känns där jag befinner mig - på tröskeln till mitt liv som
Kvinna i sina bästa år med utflugna barn.
Vem är jag då?
Jag vet iallafall - att i den där kassen - finns det något jag behöver hitta......
Jag har sorterat i tiden från graviditet, barnafödande och småbarnsåren.
Sen kommer högen med Den Stora Kraschen.
Sist har jag traven med Resan framåt eller vad jag ska kalla det.
Men jag har inte läst, bara smågluttat lite här och var.
Hur som helst, eftersom jag har hamnat i en utmattningsgrej igen, så är jag tillbaka till Ruta 1. Fast på en annan nivå. För jag vet vad det handlar om, men jag får inte till det! Jag har tagit hjälp av en kvinnan jag går och pratar hos. Det känns jättebra och som av en händelse så passar det ju väldans bra att jag tar mig igenom den Gula IKEA-kassens jätte-innehåll.
Processen är igång. Hon ska hjälpa mig att komma tillrätta med mina stress-grejer.
Så jag slipper hamna i samma förbannade vägg-jä*el för att jag "glömmer" vad jag lärt mig. För det har jag sett lite här och var i mina dagboksanteckningar, att jag gör om det, pannan i väggen. 1999, 2001, 2003 och 2006 t.ex.
*gaaaaaaaaaah*
Alltså - det är Tajming här!
Kolla:
Jag har kört slut på mig (igen),
jag går i samtalsterapi,
"gula kassen" är framme i ljuset,
och om 24 dagar flyttar sista hemmavarande sonen.
Det kommer bli tomt.....efter att ha haft dem som en förlängning av en själv, i 23 år!
*gulp*
Jag har hjälp i allt det här nu, och jag är SÅ tacksam för det.
För jag är lite rädd faktiskt....samtidigt som jag är förväntansfull.
Som att glutta lite på dörren.....vad kommer hända nu??
Fredags-gott
Och frysta hallon.
Så behövde jag bara köpa till 70% choklad
och vips har jag gjort mig en smarrig chokladmousse à LCHF
som ska avnjutas med en kaffe lite senare.
Bilden är från länken i min text ovan.
Utvärdering: Lite-kolisar-och-Mycket-fett
Tror det kan vara ett par veckor nu som jag ätit bara kött, fisk, ägg, smör, grädde, ostar, grönsaker m.m.
Det lustiga, eller underliga....är att jag inte har något godissug. Inte sugen på nåt fikabröd och gegg. Jättekonstigt för det är ju så gott. Det vet jag ju.
Fördelar:
Lugn mage
Aldrig hungrig
Aldrig däst
Tajtare kropp
Renare mat
(utan massa glutamat, E165 osv)
Lättare inköp
Enklare matlagning
Sötsuget är borta!
Nackdelar:
.........
Tendens till huvudvärk nån gång
.........
Ja det är så det ser ut. Jag ser ingen anledning till varför det här skulle kallas för en bantningsmetod eller nån späkningsvariant som håller i sig ett tag och sen är man tillbaka till Det Gamla Vanliga.
Jag ser det som Ett Självklart Sätt Att Äta.
Vi får se hur det går när jag lägger till träningen, men jag vet inte vad som är orsak till vad egentligen, med tanke på att jag faktiskt skulle kunna vara sjukskriven för utmattningssymptom. Men då jag går skift så får jag mycket återhämtning ändå med lediga vardagar utan massa folk och informationsöverflöd, så det är perfekt läge.
Jag trodde aldrig jag skulle höra mig själv säga:
"Jag saknar inte sånt hör för fem öre. Vill inte ha!"
En månadsutvärdering kommer i mitten på november. Julen kan ju bli intressant......
Nu ska jag snärta iväg till solariet för att pigga på mig lite, sen ett inköp av Konsums Brie-ost innan det är dags att ge sig iväg till jobbet.
Ha en bra dag!
Räkmacka är väl en överdrift men...
Saker och ting har börjat plana ut, en viss Ordning börjar märkas av.
Ikväll ska jag gå på karateträningen på ganska precis en månad. Undrar hur det kommer kännas.
Får väl se nu om det finns nåt belägg för det här med grundkondition, hehe, för isåfall ska jag överleva kvällen. Men framt till dess är det ett jobbpass som gäller, sen en timmes nerbäddning och tok-sova en timme.
Det är väl ändå vardagslyx det?!
Att unna sig att bädda ner sig i sängen och samla ihop en återhämtning och vakna som en ny människa.
Nästan.
Jag gjorde det igår och man kan säga så här - Man känner sig inte alls stressad eller jagad, snarare som en sengångare. De var förr ansedda som både fula och lata. Men att förflytta sig en meter på en timme är också en förflyttning. Och Skönhet kommer ju som bekant inifrån. 
Livsnjutare? 
En nyare form av sengångare,
min egen säl: Långsamme Fritte.
Nu ska jag hasa mig ut i köket och få mig en kopp kaffe.
Ha en bra tisdag, denna första dag i november.
1/11-11