Tom tank-e...

Jag...är...så..........trött.......

Ibland har man gjort av med precis allt man hade,
soppa-torsk, kan man säga.

Längtan till sängen är så in i baljan stor,
att få lägga huvudet på kudden och koppla upp mig mot Det Stora Energi-Flödet.
För att fylla på - med en natts sömn.
Precis sekunden efter att man placerat sig på rygg i sängen, helt tömd på kraft,
och känslan av total avslappning...obetalbart!

Bild: Sådan matte sådan katt...


En vecka i Hjulet...

Då har jag avverkat första arbetsveckan efter min semester.
Det gick riktigt bra, och jag var utvilad och i balans.

Allt väl, tänkte jag, det är här blir en enkel match att liksom behålla välmåendet även om semestern är slut.
Fånga dagen, go with the flow, gilla läget och hitta guldkornen i vardagen med fiffig planering.

Igår fredag, var det kört.
Tröttheten kom över mig strax innan morgonfikat, precis som innan jag gick på ledighet,
fri-tiden krymper mer ihop till underskott och Ekorrhjulet snurrar igen.

Det måste inte vara så här, va?!
Det finns nåt annat, visst?

4 veckor fri, 47 veckor fast... (ja, 1 vecka ledigt i jul med lite tur)
Jag tycker att det borde vara fifty-fifty.

Det skulle passa mig bättre att jobba 26 veckor
och de andra 26 veckorna bestämma själv vad jag vill göra.
Mer rättvist så. Mer livskvalitet.

Vems liv lever jag?



Bild: från ett promenadstråk i Helsingborg 2008.


En epok är över...

...eller det kanske var lite överdrivet, men sommaren iallafall är över.

Nästa level - hösten - är på ingående.
Fast det känns fortfarande som att sommaren ligger och lurar bakom morgon-disen
och väntar på att få överraska med ytterligare någon varm sol-dag.

Men det blir troligen inget mer plaskande och solande vid Långsele-badet,
och inte så långa sittningar vid kaféerna på dagtid, och väckarklockan måste jag ställa igen i ottan....

Tillbaka till arbetslivet (läs:ekorrhjulet).
Fast än så länge känns det rätt ok.
Jag har visserligen bara varit där en dag än,
så det är väl bäst att jag går dit en sväng nu och ser om ångesten kommer krypande
eller om jag gillar läget och hittar goa upplevelser.

(Jo, en sån kom jag på direkt: kaffeautomaten! Det drar nu, så jag pyser.)

Ha en härlig dag där ute!





Nyfiken i en strut...

Ibland kan jag inte släppa grejer som jag dyker på och som jag inte förstår mig på.
Eller ett visst problem på jobbet, jag vill gärna veta varför det blivit fel i datasystemet t.ex
och supporten säger att de inte kan säga för det har aldrig hänt förut, men det ska nog var ok nu.
Jag vill veta!!!

Eller som när jag var i Kramfors häromsistens och hälsade på en kompis, vi gick en promix i parken och så står det såna här titt som tätt, med siffror på.
Vad ÄR det för nåt?


Det blir som en släng av tvångstanke, kan inte släppa det, bräjn-stårmar hysteriskt
en stund. Kan det vara frisbee-mål tex fast som golf?
För det fanns flera med jämna mellanrum.
*gaaaah*

(Tänk om jag var lika vetgirig gällande mina arbetsuppgifter? Eller samhällsorienterat, tex?...)

Vägs ände...

Söndag kväll. En månads semester är över.
Jag har haft den bästa ledigheten nånsin!
 
Troligen inte,
jag har säkert haft bra semestrar tidigare om åren, men det känns så nu. Och det är ju jättebra!
För jag har njutit av varje dag, i det lilla, typ mindfulness....eller nåt sånt.

Imorgon är det dags igen att gå in i fållan igen, men det känns som att det inte gör så mycket.
Hösten är på ingående. Rutiner tillbaka.
Sommaren kommer att vara ett minne bara.

Men det är så det är, snart har vi gått runt ett varv till, och det är vinter, vår och sommar igen...
Tiden går fort.
Vad gör vi med den?

Vad vill vi?
Vart är vi på väg?



Vägen tar inte slut, det finns flera avtagsfarter, rondeller och farleder som tar vid...
Ser fram mot hösten, nytt friskt syre i luften, nya tankar och idéer...
*drömmer lite*



3 dagar återstår och ingen ångest...

Deeet är ju lite konstigt, för annars brukar jag slösa bort sista semesterdagarna
på att ha ångest över att börja jobba igen.
Men det har jag inte. Än iallafall.
(Det är ju inte förrän på måndag ju ;)

Jag njuter verkligen av att vara ledig och själv bestämma över vad jag ska göra eller inte göra.
Ändå har jag haft en hel del inbokade grejer men det är vad jag har velat göra och det känns viktigt.

Det är som att när jag är hyfsat sysselsatt, på mina egna villkor, så deltar jag mer i livet....
...på nåt sätt...
Det är väl lite det här att "gå upp i" någonting, för då ÄR man bara.

Inga tankar som far och snurrar och har sig,
som man upptäcker när man lagt sig på kvällen att man bara haft i huvudet
men att de inte lett till någonting och man kan bara bocka av i almanackan
 att ytterligare en dag har passerat utan att den blev som man hade önskat att den blivit.
Fast man egentligen inte uttalat någon som helst önskan....

Jag har alltså haft ett liten plan per dag, som jag försökt följa,
om det så varit solat, eller tränat, fixat i huset, fikat på stan eller tränat,
så har jag gjort det i godan ro utan att fundera, och det har funkat förträffligt.
Var nyss med på lokalradion och önskade en låt, ska se om jag kan länka in den här nedanför sen...

De  frågade hur min semester varit och jag sa att jag tycker det har varit fantastiska dagar,
och då säger hon undrande: "-Va, har du haft bra väder på din semester??"
Jag svarar: "-Ja.... det är iallafall som jag upplever det..."

Så man väljer nog mycket hur man vill ta saker.
Jag har valt rätt upplevelse, känns det som, kanske därför jag är nöjd och ångestbefriad.

         

 

Det är ju bara 47 veckor kvar till nästa semesterperiod....
:I


Övning ger färdighet..

Tisdagen den 18 augusti 2009

Vi var några stycken som möttes upp i dojon, och nötte på i våra egna världar och tekniker.

Jag startade med uppvärmning i form av alla grunder, ingen hets utan uppmjukande och tekniskt.
Fuskade dock lite med kombinationerna, men jag ville komma till katorna.

Katapass var det tänkt, och jag gick igenom alla Pinan-kator, och Kuschanku (som aldrig tycks ta slut) och Naifanch som är skön att fokusera i.
Till min stora förtjusning så kom jag ihåg hela Chinto!!
Nu sitter mönstret, och då kan jag sakta lura in mer studier på tekniker, och få det så nära rätt jag kan komma på mitt stadium.
Nöta, nöta och nöta.
Utveckling sker.

Peter och Kecke körde lite parisar, men Kecke hade lite problem med en arm så han tittade på medan jag och Peter körde igenom alla Ohyo 1-8.
Då kunde Kecke hjälpa mig att säga till vad jag ska ändra på, rätta till och tänka på.
Så det var bra. Kände mig ringrostig på Ohyo, om det var höger eller vänster ben och så, men jag har mest kört Kihon.
Vi gick igenom dem också, kihon 1-10 men 10:an utan kast.
Det räcker!
Himla mycket information som ska in och det går inte att ta allt på en gång, utan man får låta det som sipprar in, sippra in.
Sen fyller man på vartefter och till slut har man kommit en bit på väg.
Det är så himla kul att upptäcka att det faller på plats, att det fungerar och jag är glad att jag får hjälp av Peter, och Kecke.

Om några veckor så börjar karateträningen, med ledare. Då är sommaruppehållet över och jag är hyfsat förberedd inför starten.

Ska bli skoj att ösa på och att träffa de andra igen.

Höst-känsla....

Det drar ihop sig till höst, min sista semestervecka rullar på och det känns ändå bra.
Jag har haft härliga veckor, njutit av lättja och återhämtning, fikat med vänner, gjort en del små trippar, planerat lite för framtiden och pollimojsat hemma.

Det är kallt på kvällarna nu, men mitt på dagen är det baske mig sommar igen. En stund.

Ska fixa lite käk och sen åka ner och träna karate.

En sommarbild från Sigtuna i början på augusti.

Sommaren är himla bäst!
*ler med fånig blick*

Gröna fingrar och gurkor...

Jag var faktiskt på hugget vid midsommar
och införskaffade lite grödor på handelsträdgården.

Annars brukar jag in på sensommaren komma på
att jag skulle velat haft några tomatplantor eller sått lite morötter,
men det är ju så dags då!

Men i år lyckades jag!!
Det blev två tomatplantor och en liten kruka med ett par oansenliga blad i, som skulle bli gurkor!

Fast jag vet inte om det är nån speciell sort jag fick tag på....
...för gurkor ska väl mest vara långa och smala men mina är korta och tjocka...

Skare va så här?


Men det blir desto fler istället,
här nedan ser vi ett gäng söta mini-gurkor
som jag ska hoppas växa till, innan hösten är här på allvar.

Ok, tomaterna vill jag gärna visa upp också,
som bildbevis för att jag faktiskt har lyckats knipsa av tjyvskotten,
hyfsat kommit ihåg att vattna och uppskattar ekologiskt.
Klickar man upp bilden här så noterar man också den ettriga gurkan,
som jag ser fram mot att få skörda.
Hur vet man när det är dags förresten??

(Jaja, jag sa inte att alla mina fingrar var gröna!)
*hmpf*


Det handlar om att nöta....

tisdagen den 11 augusti 2009


Nu körde vi igenom alla 10 kihon efter uppvärmningen. Uppvärmning var kanske att ta i  - det var mer mjuka och försiktiga grunder, nässsstan som TaiChi-känsla men ändå inte...
Fokus i spegeln för att se att armbågar inte sticker ut, och att höjden är densamma igenom alla rörelser, sparkar osv.

Det kändes riktigt bra, jag kommer ihåg det mesta så det blir inte så mycket snack nu, utan nu vill kroppen mer "ha in det" och låta skallen vara. Det är så skönt när det blir så. Och då kan jag stanna mig själv mitt i då det är något jag undrar över en teknik.
Jag får svar, provar och "programmerar" in den.

Så funkar jag baske mig på fler områden, tex, jobbet, fick ju några uppgifter vi skulle registrera innan semestern här och vaaad jag fick fråga och fråga och prova och testa och fråga igen - men när jag väl kan det - då sitter det!!

Tur det finns folk som är tålmodiga med mig. Jag vet att det blir bra sen, - långsamt kommer man längst!
(blir förvånad över mitt val av namnet på min blogg, det är mer sanning i det än jag förstod från början *fniss*)

Golvet brukar vi städa av innan vi kör,
men speglarna borde få sig en touch ser jag...



Prövar lite på 10:an

Måndagen den 10 augusti 2009


Har inte uppdaterat min tränings-dagbok.
Hur som helst så tränade vi några stycken denna måndag och efter att ha kört alla grunderna (utom kombinationerna) i inte alltför våldsamt tempo, så gick jag och Peter igenom Kihon 5-9 och jag kom ihåg det mesta på dessa. Faktiskt.
Kändes bra, det går åt rätt håll.

Jag körde igenom Chinto också och den sitter nu, mönstret. Nu är det fotställningarna, tempot att nöta på.
Sen - sen, kan jag nöta på varje teknik med fokus och rapphet.
=)

När Kecke och Jonas var på väg hem så föreslog Peter att vi skulle titta på Kihon 10.
*gulp*
Vi tog en madrass på golvet så det blev lite mjukt att landa på i kastet. Tills man får till det.
Det är viktigt att kunna ramla också! ;)

Så nu har jag iaf gjort det som ska göras till svart bälte.
Som en grov-skiss. Jag vet vad jag ska jobba med, vad jag har att ägna mig åt i 1,5 år. Och se var jag befinner mig då.
Om det är läge att prova, eller träna ytterligare.

Det kändes jättebra att ha provat 10:an!

Här har jag visserligen mobilen i handen för att kunna ta en bild,
men nästa sekvens ska Peter ligga på rygg framför mig efter en redig luftfärd


Summering: Det går att lära in nytt i väl-använda skall-basar






Den bästa sommaren?

Jag vet inte, men det känns så just nu, där jag sitter och gluttar på några av mina bilder från senaste veckorna.
Ändå har jag inte gjort nåt speciellt.
Första vecka försvann i ett kick....tror banne mig att min arbetsgivare myglat bort den på nåt vis för jag märkte inte av den.
 -"Svisch", sa det bara så var jag inne på vecka 2 direkt! Nån som känner igen det?

Nåväl, jag hade två mål, och det var:
1) gå på Skansen då jag for till Stockholm och 2) att åka till Strutsfarmen åt Ö-vik till.
Skansen hoppade jag, för få dagar, och Strutsfarmen hinner jag kanske med nästa vecka.

Men jag har haft härliga dagar hittills,  inga väckarklockor, ungarna sommarjobbar och jag har huset för mig själv, sol och värme, tomaterna mognar och gurkan växer....Jo, jag har en liten odling ute, ska visa imorgon med en bild eller två, för den som tvivlar.

En av sommarens upplevelser var Långsele-badet i goda vänners lag, med tvångsbadning innan fikat (sånt gillar jag inte, men jag följde motvilligt deras regelverk) och riktigt utlandsvärme och till och med ett fik med personal som sporadiskt öppnade och stängde.
Ofta är det just det lilla som ger mest, det måste inte alltid kosta och vara så in i baljan maxat, för att man ska kunna njuta.

Fånga tillfället....


Vi var rätt ensamma från början.....

  
De två vännerna är därute, och här en glimt av fiket.

Resan hem....

I nio timmar tog vi oss från Stockholm till Sollefteå, då vi hade varit och hälsat på släkten.
I vanliga fall tar det inte mer än 5-6 timmar med nåt stopp eller två.

Det var en typisk sommardag med fantastiskt väder och det kändes så trist att bara sitta inne i en bil och glo ut på sommaren utan att liksom delta, så vi gjorde ett gäng kortare upplevelser längs resans gång:

    
Vy över Stockholm, gula fält mot Uppsala och bygget vid Gävletrakten.

     
Sushi i Gävle, vackert att rasta i Tönnebro.

     
Ben&Jerry är alltid rätt, en avundsjuk gås tittar på,  och en vackar vy igen...

     
Ett fikastopp på en mack nånstans, (varför tänker jag på filmen "Flugan")

     
På väg mot de norra hemtrakterna....

     
Graninge-sjön, och här snart i mål.


Min sällskapssjuke tratt-katt
som somnade sött med matte.


Familje-träff i Storstan..."uppdaterad med fler bilder"

Min första semester-resa gjordes i helgen.
For ner till Stockholm och bodde på "Hotell Arnell", bed&breakfast.
Närå, det var hos min kära mor som jag och särbon hyste in oss.

Därifrån utgick vi ena dagen till Ingarö
och firade min lill-syrra som fyllde 41.
Kul att träffa henne och hennes lill-grabb
som är 3 år nu.
Andra lill-syrran på 44 var där också
med de två tjejerna.

Tänk att jag träffar bara dem ca en gång per år,
alldeles för sällan!
       
Vi frossade i tårta och kaffe, och gjorde sen några utsvävningar i omgivningarna.
 Ingarö sägs vara den mest fästingbebodda orten -
men vi klarade oss från dessa påhopp.
Det är vackert där, verkligen en liten "bonnig" oas inte långt från storstan.

Dagen efter hade jag snudd på gallstens-känning och mådde tjyv-tjockt (hahah, ja bostavligt, fet-tjockt),
efter alla intaganden av fika, kaffe, kakor och bullar och goa grejer.
Eller läs samlingnamnet: socker!

Jag, särbon och min mor tog oss iallafall till Sigtuna, Sveriges äldsta stad,
för att bland annat besöka Tant Brun, ett fik naturligtvis, vad annars?!
    
Vi var faktiskt lite kulturella och gick in i rådhuset och tittade på tavlor av kungar och Gustav Vasa,
och slank in på ett museum som visade hur man levde...för länge sen.

Glasblås och butik i Steninge tog vi på hemvägen och njöt av allt det vackra
och hade man haft stora börsen med sig,
så hade man säkert inhandlat ett par kassar fullt. (Bitter? Jag? Näe?)

Söndagen var bokad ute i Gustavsberg hos andra syrran för minstingen fyllde 8 år.
Där bjöds det på tårtor och kaffe och kakor och lägenheten var fylld av folk..
...eh.. mest hennes ungar som är 5 till antalet
plus mamsen och pappsen.

En heldag hos syrran som avrundades med ett besök hos pappa i Saltis,
han for hem tidigare från syrran. Mycket liv och rörelse för en 78-årig ung man,
så det räckte med ett par timmar för honom på kalaset.

Vi passade på att göra ett litet studiebesök längst ute i Saltsjöbaden, nära där pappa bor,
och där har de byggt nå vaaaansinnigt med lägenheter i 10-miljoners-klassen!
Det är alltså inte för folk med små-börsar kan man säga.

Väl inne hos pappsen drog vi ett en kaffe och bulle (gallkänning igen) och umgicks nåt timme eller två,
och sen for vi hem till mamsen i Märsta för att rasa i säng.

Måndagen var det hemresa och det tog 9 timmar, för vi passade på att sajt-sia här och var i den ljuvliga sommaren.

Nu är jag i halvkoma, helt slut, tar väl ett par dagar att hämta tillbaka sin hästar.
Men jag har semester och det känns så in i baljan bra!
Spelar ingen roll vad det är för väder, jag är ledig!

Bilder:
     
Jag och mamma, sen Leo och syrran Bia, och syrran Ewa med några barn.

        
Syrrans äldste tjej, sen den som fyllde 8 år, och så andra syrrans grabb, o min pappa.

      
 Tårtor, tårtor, bakverk och fika......

  

Några kulturella inslag från Sigtuna:
      
Museum över dåtid, Steninge glasbruk, pil-träd med krycka.

     
Inredning då-tid, trädgårds-tips, och glas i alla färger och former.


 Inte så liten kruka...

Och här slutar bild-sessionen.
Hemresan på 9 timmar kommer inom kort i nästa inlägg.


Nu ska jag softa en stund och känna på min ledighet, 2 veckor kvar, känns helt fantastiskt!



Det tar sig...

Tisdagen den 4 augusti 2009

Efter fyra dagar i Stockholm för att träffa familjen med de obligatoriska fikandet av sötbröd så var det inte så att jag skuttade ner till dojon ikväll inte, det ska gudarna veta!

Men väl inne, ombytt och klar, så värmde jag upp (det var väl att ta i..TaiChi-form mer...) med grunderna -
junzuki + kette,
gyakusuki + kette,
junzuki tsukomi + kette,
gyuakizuki tsukomi + kette och
tobikomizuki + nagashi.
Hela paketet i sakta mak, ingen hets och svett...jo svett var det banne mig ändå pga sockerkickarnas glada afton.

Jag fokuserade på rena rörelser, och rappt i slutläget, trots att jag inte körde max.

Sedan körde jag igenom Ohyo 5-8 med Peter, och det kändes betydligt bättre än förra gången =D
Nu visste jag hur teknikerna skulle vara och mer och mer känsla infinner sig.
Brassade till och med på lite och herrejästanes - det är för himla kul!!!

Vi gick igenom Kihon 6-9 också och likadant där, jag känner igen dem och kan liksom "köra" mer!
Jag gillar lite snack och mycket verkstad, pröva, pröva och pröva, om och om igen tills man får kläm på det.
Så var det ikväll tyckte jag.

Jag gick igenom katan Chinto också och nu kan jag mönstret fast det var en vecka sen jag körde den. =)

Seishan körde jag också men hade glömt början. Men det känns faktiskt som att nu när jag har Chinto med mig så kan jag dribbla med alla katorna nu och verkligen jobba med varje en, varje teknik och tempo och feeling och så.

Det är för himla kul med karate!!!

Från att ha varit en sås-kopp då jag for ner till dojon, till att vara eoforisk och redo att flytta berg när jag kom hem nyss,
så är det bara en sak att säga om det:  Träning ger resultat på fler än ett plan!


Sushi är ett mycket trevligt alternativ till McDonalds,
som ju annars finns tillgängligt längs hela E4:an på väg hem från Storstan.
Inne i Gävle hittade vi detta återhämtande lunchalternativ som fick ordning på
latent gallsten och annalkande colon irritabile.