Hur långsamt kommer man längst?

Den där katten som jag passade, som jag bloggade om innan här, den är min nu.
Jag blev tillfrågad idag om jag ville ha honom. Sajko heter han. Läs det högt. Sajko.
Hans ägare var rädd att bli ett - om han inte blev kvitt den.

Nu är den hos mig. Jag har tre katter nu. Det ska nog gå bra.

Jag har slängt ut tanken oftare och oftare att lille Fridolf borde ha en kattvän, för gamm-Ior är inte mycket till sällskap, som en gammal stofil eller surgubbe nästan. Så nu har Fridolf fått en ung och pigg lekkompis.

Jag har aldrig hört Fridolf morra förut. Det har jag nu.
Jag hade heller ingen aning om att hans svans kunde bli så tjock och inte heller att han kunde resa ragg.
Men det kan han. Jag har sett det hela kvällen.

Gamm-Ior har inte ens kommit in ännu. När den Ultra-sure Frässen kommer in så kan det bli mycket intressant och se hur katt-konstellationen kommer bli...*gulp*
(vad har jag gjort?)

Nu tänkte jag gå och lägga mig, och låta de få natten på sig att skapa relation.

Återkommer inom kort för den spännande fortsättningen.

Just nu har jag ett litet Sajko under täcket som väntar på mig....

:I