Man får inte mer än man klarar av...




Jag har haft det jag har grottat med ett par dagar. Eller egentligen nåt år.
Man kan inte skjuta saker framför sig hur länge som helst
utan förr eller senare kommer det ifatt en.
Och då får man ta itu med det lik förbaskat.

Det är som att inte kunna simma - och stå på högsta trampolinen
och du måste hoppa.
Och det är ingen inomhusbassäng man ska ner i, nopp,
det är en riktig mörk insjö!!
Den känslan.....skräck och ångest banne mig!

Eller som att vara jagad av Skräcken, man springer och springer,
tills man kommer fram till stupkanten!
Man har ingenstans att ta vägen - antingen vända sig om och ge upp..........
eller så hoppar man!

Och litar på att det går vägen på ett eller annat sätt...



Jag är helt slut nu.
Jag har gjort det jag behövde göra för stunden.
*puh*







Kommentarer
Postat av: Catrin

Såg jag rätt? En egenhändigt målad tavla? Har du kommit igång igen?

2010-02-05 @ 08:36:46
Postat av: Nettan

Jag tycker att du gör det bra Guns....



STYRKEKRAM

2010-02-06 @ 11:43:07
Postat av: Gunzan

Catrin, jag gjorde den -95...



Tack Nettan, tack!

Kram

2010-02-06 @ 11:48:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback