Släppa taget och gå vidare...
Jag har insett under en längre tid att jag faktiskt håller kvar vid det som varit...
Jag har gått omkring och trott att jag inte är "bunden" vid det gamla, utan mer framåtgående, har tillit till att allt är som det ska och att jag är fri.
Sakta har det gått upp för mig att jag fortfarande sitter fast i nåt. Jag är o-fri på vissa områden. Å andra sidan har jag lossat på en himla massa andra saker jag burit med mig genom åren, så är det ju. Men det har slagit mig att jag behöver komma vidare. Det kanske är i sin ordning ändå, slår det mig i skrivande stund, att det är ju så här Processen och Utvecklingen jobbar - när det är dags för nästa kvantsprång, då vet man det! Då känns det!
Jaaaa, så är det såklart!!
Det handlar nu om mitt tänk, vissa beteenden som är kopplade till gamla känslor som dyker upp, och det känns tydligt att jag inte kan ta med mig det nu där jag står och är på väg. Jag måste släppa dem. De här gamla tankarna, känslorna och beteendena gör ingen nytta längre.
Jag skrev förut i min blogg att jag skulle återkomma om mina mål med 2012, men det har jag glömt. Och snart har första kvartalet gått...
Jag har bara mig själv och det har börjat gått in, att mina söner lever sina egna liv och det känns gott.
Jag har mitt jobb som jag är glad att jag har, jag kan betala mina räkningar och trivs med kollegor och arbetsuppgifter.
Jag tränar min karate som jag inte kan vara utan, och satsar mot svart bälte.
Jag har sen en tid fattat grejen med Egen Tid och att säga Nej.
Jag tar hand om mig själv mycket bättre.
Jag har en handfull vänner och jag är så glad att jag har dem.
(Förr var det massor med vänner, men hur mycket kände vi varann egentligen?)
Så -
jag står helt enkelt vid Dörren till nästa fas i Livet
och ska göra mig av med ballasten från förr...
Lite pirrigt att bara lämna det gamla,
och se vem jag ska bli nu...
(Gammal bild från Mariestad, karateläger.)