Hur långsamt kommer man längst?

Tänk att jag fick ta emot den här morgonen när den vaknade till och kom smygande lite trött bortanför Multråberget. Lite magiskt kändes det. Klockan var 5:50 och jag tittade ut genom fönstret på jobbet medan kaffekokaren puttrade igång. Jag var före solen imorse.


Skönt att vara med alldeles från början, innan den blivit använd än, dagen.
Allt är tyst och stilla, rent och nytt.
Var morgon ny...

Så skönt.....
....innan världen vaknar, och man hör bilar som tutar, dörrar som öppnas och stängs, telefoner som börjar ringa, folk som pratar, ärenden som ska göras, tankar som trängs, tider att passa och utrymmet känns genast mindre.

Men var morgon ny.