Hur långsamt kommer man längst?

Jag har haft en härlig söndag, utan ångest inför första jobbardagen imorgon.
Det var härligt sommarväder med riktigt go värme och härlig sol!
Dagarna innan har det faktiskt varit höst i luften med bara ett par grader på morgonen.
Jag avslutar alltså min semester med en toppendag!

Jag sov till halv tio, käkade frukost och visste inte riktigt om jag skulle åka och sola nånstans, ta en glass på stan eller ringa en kompis och surra lite. Det blev ingetdera utan en egen kvalitetsdag rätt och slätt:

Plockade lite i sovrummet, strukturerade om lite, satte fast några lösa kablar innan jag tog lunch ute på min baksida. I solen. Med en bok. Gott.

Ett träningspass med Hans lite senare, och vips hade vi fått våra 6 pass denna veckan också. Gott!

Jag kunde inte vara inne, så jag tog med min bok sen och satte mig nere vid Eon-huset  (kanske omedvetet ett sätt att förbereda sig för morgondagens första arbetsdag på länge ;) och det kändes som jag ägde allt -
- det vackra härliga, gröna gräset,  de svajande träden, den blå himlen, den glittrande älven och den varma solen.....och här satt jag och bara mådde gott!


Jag blir nästan lite tårögd - så vackert, och känslan sitter kvar i kroppen än....

Gonatt, ny dag i morgon.