Sista natten i huset...




Jahapp, då sitter jag här vid midnatt och känner efter....

Jag har faktiskt aldrig bott så här länge på ett och samma ställe under hela mitt 46-åriga liv...
Det är ganska otroligt.
Tio år.

Det känns bra...att jag lyckades ge barnen en fast punkt så länge som tio år, och de är tjugo nu.
Sen att det varit kriser, och trixande och inte jätteofta räkmacka, så har vi ända skapat en grund tillsammans...

Som barn så flyttade jag med min familj i snitt vartannat år, och jag fortsatte med det ända upp i vuxen ålder.
Trodde det var normalt....

Så jag är tacksam och glad för det som Huset har gett mig och mina söner under 10 viktiga år av deras liv.

Det har varit gräsmatta, badminton och grillning,
och det har varit hund och katt och frihet,
kaffe ute vid husknuten då vårsolen tittat fram
och det har varit ungdomar som känt sig som hemma,
tonåringar med cyklar och moppar,
och filt och sol och bikini med goa böcker,
lövkrattning och snöskottning..
Mina 9 och 11-åringar har fått växa upp till unga män i det här Huset
och jag är nöjd och tacksam att jag fått till det.













Kommentarer
Postat av: Ewa

Vadå, är det inte normalt att flytta ofta?! :) Eller är vi en "nomadfamilj"...Mitt rekord är nu 9 år på samma ställe, fast det blir nog flytt nästa år.. Men LYCKA TILL alla 3 med era nya boenden!!!

Kram!!

2010-02-26 @ 15:29:13
Postat av: Gunilla

Ja förut hade man ju rutin på att flytta vartannat år, men den här gången kändes som att jag inte riktigt hade koll på packning och planering och så ;-)

Då blir det 10 år för dig med då, nästa år! Bra, hoppas ni blir färre i ert "kollektiv".

Tack Ewa, det känns bra att vända blad liksom.

KRAM!

2010-02-26 @ 22:54:00
Postat av: Tessa

Klart att det känns att lämna huset som betytt så mycket för er annars vore det ju konstigt!

2010-03-05 @ 18:10:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback