Hur långsamt kommer man längst?

Tomhetens ande-tag...

...i den vilar jag,
och
allt stannar upp...


...som stillhetens sekund vid utandnings ände,
däri vilar jag,
tidlöst,
...i ingenting.....

.....


Inandningen
väcker mig abrupt tillbaka!


Åh, ge mig...
ett tomhetens tidlösa andetag till...

Jättefint Guns!! Det finns en sekund...Eller ett uns av en sekund då allt bara är. Då man inte behöver använda tanke-energin.Där livet liksom fylls på med substans... Jag håller med dig.. Och inandningens syre ger näringen till just den pyttestunden! Just då när, som du skriver, man väcks abrubt, just i den mikrosekunden föds nästa möjlighet till den rogivande stillheten! Det är djupt! Riktigt djupt...Jag gillar det!

Kram Gumman!