Hur långsamt kommer man längst?

Jag fick se ett recept på kexchoklad-paj och då var det kört!
Jag gillar att baka mer än att laga mat. Och enkelt är gott!

Trots min tillfälligt katatstrofala trötthet så lyckades jag krossa 3 st kexchoklad i en bunke och rörde ner 6 msk smält smör.
Nån minut senare befann detta sig i en pajform i 175-gradiga ugnen, medan jag borstade tänderna.

    Medan pajen svalnade efter de 6 minutrarna i ugnen, så smälte jag 150g blockchoklad och rörde i 4 msk ovispad grädde, 1 tsk vaniljsocker och 3 äggulor.
  Chokladsmeten fick svalna till lite och jag gick runt och släckte ner, släppte in katten och låste dörren.

    Sen bredde jag på smeten över pajskalet, och - som man säger i norrland - hädde in det i kylskåpet. Där skulle det stå i 4 timmar så då var det ju bara att säga gonatt till sönerna och vänta in John Blund.

I förmiddags efter frukosten, och innan jag skulle iväg på jobbet, så avnjöt jag skapelsen tillsammans med min son och en klick vaniljglass (vänster i bild) och en sprits med grädde (på burk, syns till höger nedan).

Jag är nog en glassmänniksa, och föredrar det till denna paj, då glassen på ett subtilt sätt balanserade upp den lite kola-liknande toppingen. Tillsammans skapade denna kombination en symfoni av perfektion till glädje för både gom och matsmältningsorgan, och ev. som en liten fin volang kring midjan för vissa.

Betyg:
Svårighetsgrad: 1 (5 är mycket svårt och 1 är essy-peasy)
Tidsåtgång:      1
Njutbarhet:       4