Ett huvud är bättre än två.

Igår hade jag beslutsångest.
Hade råkat bokat ihop alldeles fööör mycket på för få timmar.
Det var ju det här med balans.
Jag slutade sent, vid 18:30-rycket, hade tänkt pressa in både ett möte direkt efter, bokat en träff med ett par väninnor efter det mötet och ytterligare ett par mindre åtaganden, och i mitt huvud finns inga transportsträcker att ta sig från A till B.
Tidsoptimist.
Jag ringde en av väninnorna som sa: "-Det låter som att du har lite väl mycket och det mötet börjar ju precis när du slutar, hinner du dit? Måste du vara med på det?"

Kristallklart!
Crisp!

-Eh...näe, sa jag, och Tack!
Jag visste direkt att jag skulle hoppa mötet, gå hem och fixa mat till mig och hungrig tonåring och sedan vänta in mina vänner en timme senare. Lugnt och fint.
Klart!
Enkelt!
Vid 22-tiden bröt vi upp efter en konstruktiv kväll och jag var nöjd.

Ibland behövs det bara att någon säger högt vad de ser, för att jag ska höra att det är min vilja också, dold men ändå min vilja.
Hon hjälpte mig att se det.

Ibland är det bättre med två huvuden än ett.



Kommentarer
Postat av: LillaNisse

Det stämmer nog att det ibland är bättre med 2 huvuden, men tänk hur dum man skulle se ut om man hade 2 huvuden, och förresten då kanske man skulle prata i mun på varandra...
Jag känner till några som pratar både på in och utandning, hur skulle det bli om de hade 2 huvuden?
Tänk på den du...

Förresten, snygga ormar...

Kram


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback