Hur långsamt kommer man längst?

Man kommer längst långsamt!
Som i min rubrik här ovan. :-)

Imorgon ska jag göra den sista av tre behandlingar hos min ayurveda-kvinna.
Ni kan gå in och läsa lite mer om henne här på www.insikthalsa.se för det är det absolut värt!!

Ialla fall, så här var det;
min kompis berättade för mig att hon hade varit på nån alovera-grej och äter kokt smör och bönor och hon blev av med sin allergi.
Hon hade våldsam pollenallergi så hon fick som astma och svårt att andas och så, men nu var det SÅ mycket bättre.

Jaha, men det lät ju...bra!
Annorlunda......men bra.
Kul för henne.

Det gick någon vecka och vi träffades igen.
Hon berättade hur bra hon mådde och jag började ställa lite frågor och lyssnade lite mer och vips så hade jag råkat beställa en tid där jag med.
Några dagar senare satt jag där, och hon frågade varför jag ville komma till henne på behandling.
-Tja.... för att hitta Balansen, sa jag.

De som känner mig, vet att jag har, utan att överdriva, en tendens att gasa på rejält i mitt liv och vardag,
med en känsla av tidspress och jakt, för att sedan hamna ofantlig trötthet, håglöshet och snudd på "besök i kolkällaren".
Och så bär det av igen. In i stressen.

Det har nu gått en månad sedan min första behandling och jag är en lugn person.

Jag går upp en halvtimme tidigare på morgnarna för att koka mitt citronvatten,
äta gröt med ghee (som alltså är renat smör), och de övriga morgonpysslet med hundpromix, och fixa sig iordning till jobbet. Lugn och fint.

Jag har inte stressat en dag sedan jag fick min shirodara, som alltså är en kort helkroppsamassage, sedan en varm oljestråle som långsamt får strömma ner över pannan och hjässan. I 40-50 minuter!!

"Avslappnande och behaglig behandling som motverkar mental stress, oro, psykisk obalans, huvudvärk och sömnproblem", står det i broschyren.
Det stämmer!

Min mage som varit ett problem så länge jag kan minnas, fungerar som den ska, jag har inte hjärtklappning längre när jag lagt mig, och jag är så lugn och balanserad så kollegor och familj och vänner undrar vad det är meeeeed mig egentligen. Jag ler bara nöjd.

Insikt: när jag är lugn och samlad så har jag mer tid och jag hinner mer än jag trodde.
När jag stressar så räcker aldrig tiden till och jag är ständigt jagad av allt som inte blev gjort.
Hör här: På jobbet har jag nästan fördubblat min samtals-statistik och DET är nåt jag blev förvånad över (jag räknade och kollade och räknade igen för jag trodde något måste vara fel, men det VAR så!)
Jag fattar inte det.

Metafor: Innan så var det som att min vardag, med allt var det innebär, befann sig i rusningstrafik och köer och trafikstockningar.
Nu är det som min vardag har fri sikt framåt och egen gräddfil att köra i.
Skillnaden är att det ska göra, tänka, besluta, säga, känna, utföra osv. inte behöver hacka sig fram i kö och kaos, utan nu kan ske smidigt, lätt och utan motstånd och krångel.
Det är därför Man kommer längst långsamt!
Jag fattar varför jag fördubblade samtalen på jobbet - det är ju autobahn och egen fil för mig.

Det är mer som skett med mig, återkommer om det.

Lev väl, var rädd om magen!

Go´natt!

Bild: Fikarast på väg till helgseminarium på Hovet i Stockholm i helgen.
Ghee-smör på hembakt bröd, physalis, Vata-te och sesamfrön.