Hur långsamt kommer man längst?

Jo jag avslutade ju projekt KattStege igår och blev väldigt nöjd.
Nästan så att jag känner mig lite dryg och kaxig.

Men det bästa är inte att jag är sån hejare på att snickra och fixa
nej det bästa är att I-or är sig själv igen.
Han är lycklig av att få vara ute och strosa om dagarna
och sen kommer han in på kvällarna och lägger sig i min säng och gonar till sig.

Jag är glad att han höll sitt avtal om att komma in igen när jag ropar.
Det var det som var dealen innan jag släppte ut honom första gången
och började stege-projektet.

Lill-Fridolf har också fattat galoppen men är lite mer fjantig
och ligger mest på fönsterbrädan och spanar.
Det var ett gäng fiskmåsar som störtdykte mot honom första dagen han var ut,
och hade han haft braller så hade han nog skete ner dem då.

Jag trodde inte att katter kunde ligga så platt mot gräsmattan
med ben och svans utfläkta åt alla håll.

Men emellanåt går han ut och trotsar rädslan och han tyr sig till store-brollan I-or.

Jag är glad för deras livskvalitet och självständighet.



Det är I-or vi ser här och Fritte är inne och fegar.
Hmmm....man kanske ska måla den gamla soffan där till höger, vit också.
Så det smälter in i husfärgen vilket torde glädja fastighetsägaren ;)