Fridolf kämpar vidare...

 
 
Viktor ringde och sa att han gett andra dosen av antibiotika och sen försökte de få i honom lite vatten.
Då satte han igång att tok-klia sig på mungipan och då rasade håret bort!
 
Det var som att han menar:
Fattar ni nu vad det är för fel - hjälp mig!
Hur tydligt kan det bli??
Jag ringde veterinären och fick prata med en vikarie då övriga var borta på utbildning. Tack gode gud för det! Jag mailade över bilderna som Tove och Viktor skickat och pratade igenom med vikarien hur läget var. Hon läser i journalen att "katt äter utan anmärkning" och "allmäna tillstånd utan anmärkning".
Jag sa med mycket bestämd ton att det är hur fel som helst - jag ringer Viktor varje morgon för att höra efter att Fridolf fortfarande är i livet!!
 
Vikarien sa att vi ska komma in. Viktor och Tove åkte iväg. Hoppas hoppas de löser det så han får bli fri skiten!
 
Rester av håret han kliat loss, stackars lille katt!
 
*håller tummarna, törs knappt ringa Viktor om hur det gått*
 
 
 
 
 
 
 
  

Fridolfs kamp...

 
Nu hoppas vi att Fridolf är tillbaka på rätt sida av Livet. Han hängde på sen skör tråd och det är väl inte riktigt klart än. När jag hämtade hem honom hade han tappat 2 kg och var slö och kraftlös. Hemma hos Viktor och Tove fick han vila upp sig och försökta äta upp sig lite. Men efter någon vecka föll hans status en bit och han varken drack eller åt. Hans nya husse och matte fick torka dräggel mellan varven, tungan hängde ut och munnen var öppen hela tiden.
 
 
 
Det blev ett veterinärbesök som tog 4 timmar. De tog prover och hittade inga fel, förutom lågt levervärde. De röntgade lungor och hjärta ifall det var nåt med andningen, eftersom att han inte stängde munnen. Men de hittade inget. Vi skulle försöka ge honom fet mat och vatten och höra av oss om tre veckor för ett nytt blodprov så inte levervärdena har gått ner mer. Vi fick med oss en tub med pasta som innehöll typ 50% kycklingfett och ltie sånt.
Han gör kräkreflexer när den pastan kommer in i munnen. Han gillar tonfiskmoussen på burk, så det är den som gäller istället. MEN, man vet inte hur mycket han får i sig, eftersom att strax efter han fått i sig en halv tesked så kommer det ut en dräggelsträng, som den ovan i bild fast mousse-färgad....
 
Viktor, Tove och jag pratade ihop oss, några dagar senare och undrade varför de inte tittade INNE i munnen på honom?! Tänk om nåt sitter fast, maten kommer inte förbi? Bruten käke? Jättehårboll som täpper för?
Vi ringde igen akut och fick komma in på en gång.
 
 
 
Veterinären sa som innan, de hittar inga fel, men frågade om vi ville sätta in dropp. JA!! sa Viktor och jag. Så blev det så i den här baljan som han annars täckte upp fullt ut, fick han ligga medan jag höll i honom och de fyllde bra mycket vätska under huden på honom, så han såg ut som en kamel med puckel på ryggen sen. Han fick visst en spruta B-vitamin och en med antibiotika. Fast han inte har några infektioner eller så. Jag skulle ringa dagen efter och säga hur han mådde och ev skulle han skriva ut mer antibiotika åt honom.
 
Fridolf blev piggare, mer "vaken" liksom och här ser man att vatten"puckeln" ramlat ner till ena frambenet/axeln. Men han är piggare! Vi ringde dagen efter och fick antibiotika utskrivet.
 
Jag var hem till Fridolf igår och han var lam och slö igen. Jag gav honom lite tonfiskmousse som han blev glad över, han åt upp en tesked, som rann ut i dräggelsträngen strax efter :-(
Viktor höll i katten sen, Tove tryckte i honom 2 gram antibiotika i munnen. Jag provade ge honom lite vatten. Nopp, njet, nix. Han bara hängde med huvudet.
 
Inatt vaknade jag kl 5 och kunde inte somna om. Jag vaknar ALDRIG annars än när klockan ringer.
Imorse ringde jag veterinärstationen för att höra om de kunde skriva halva kostnaden först och lägga resten på månaden efter. Fridolf har ingen försäkring. Jag avslutade den när jag lämnade över Fridolf och Sajko i juni. Viktor tog över katten hastigt och lustigt och tanken dök inte ens upp att han skulle teckna någon,utan fokus är att få honom att överleva.
 
Blodproverna och undersökningen gick på 2000:- sa veterinären när jag frågade vad röntgen skulle gå på. *ops* Röntgen gick på 1000:- till. Då har jag inte räknat in äckel-kyckling-fettet på tub, eller besöket med droppet han fick.
 
Jag drömde om Fridolf inatt, att han hade varit ute, och tungan hängde ner på backen, och pälsen var skummig och vit av svett. Tror fan jag vaknade kl 5 med en tår i ögat, och en punkterad redan tom plånbok.
 
 
Hang in there, Fritte! You can do it!
 
 
 
 
 
 
 

Somrig september...

 
 
Denna söndag stod endast fotografering för ledarna på "agendan", gällande en artikel om karateklubbens 40 år, och sedan var det ett arbetspass kl 14-22. 
 
Efter frukost och kaffet så tog jag med boken och gick ut och satte mig vid älven på bänken och läste.
Varmt och somrigt och soligt.
 
En liten stund av livskvalitet, där och då.
 

Eon-huset där till vänster, kraftverket och bron över till Remsle där till höger.
 
Störig fakta: Nästa månadsskifte är det oktober....
 
 
 
 
 

Tidig morgon

 
 
Tidig och tidig var väl att ta i, man jag har börjat komma i fas nu, då skiftgången snart är över för denna gång. Klev upp 8:30 idag istället för 5:20 som dagarna innan, eller vid 11-rycket innan dess. Det sliter lite på kroppen att jobba skift och jag är ingen ungdom. Men jag gillar de här udda tiderna ändå, idag har jag sovmorgon till 14 t.ex. Lugna morgnar, eftertänksamhet, kaffe och mojs bara.

Jag ska snart svänga ihop en LCHF-lasagne och eventuellt skulle Viktor och Tove komma förbi och äta lunch med mig idag.

En blick ut genom fönstret och det ser ut som en duggregning höstdag och det enda som fattas nu är en påtår, dra igång ugnen och tända några ljus så är mysfaktorn på topp.

Ha en fin fredag där ute, ni som läser min blogg.
 
 
 
 

Katt i näsan...

 
Jag var hos Viktor häromdagen, jag blev allergisk.
Hemma har jag en utekatt som efter att han blev själv, numer kan kallas innekatt. Eller plåster.
 
Jag kan inte andas och jag måste verkligen processa lite vad jag ska göra med min käre 12-årige I-or...
Han är bra go, men tar allt min syre.... Har iallafall städat lägenheten.
Och försööööker att inte ta i honom. Lätt? Njae....
 
 

Bonus-dag....

 
Tänk att det blev ensommar dag till!
 
Jag var ledig igår, måndag, och det är så skönt, speciellt när man vet att alla andra jobbar ;-) Planen var att inte göra nåt alls. Det här är min helg, eftersom att jag kommer jobba nio dagar på raken sen med bara en dags ledigt nästa måndag. Men det ÄR inte lätt att BARA ta det lugnt. Det är lätt att trycka in saker, pressa ner en massa, för man han ju en ledig, tom dag!
 
Men det var ju DET som var meningen - att HA en tom dag och låta den vara det. Möjligen att man kanske vattnar nån blomma, eller bäddar sängen, men annars mest läsa, vila, ta en promenad eller nåt.
 
En god vän ringde och vi pratade på telefon och sen kom vi fram till att vi kunde ses ute på stan på en kaffe. Sagt och gjort, strax satt vi med varsin kaffe och gick igenom de "viktiga" bitarna i livet och vardagen. Bland annat genomhandlade vi just det här, att man har så lätt att maxa saker och ting, inte tillåta sig att bara vara med sig själv och vara stilla i det. Det är verkligen bra att öva på det, om och om igen.....Ibland kan jag känna mig asocial för jag HAR inte så många vänner som jag umgås med.
 
Kanske det blir så när man blir lite äldre, man uppskattar sin egentid och är rädd om Fri-Tiden. Förr var det ju ett ständigt flöde av folk och fä runt omkring en. För att det var så det var bara. Nu räcker det med ett par goa vänner i min närhet som jag trivs med. Det är väl bra så?! :D Å andra sidan så är det ju en form av balans - förut var det barn, jobb och folk omkring en för jämnan, nu är det lugnare och man hämtar igen....
 
Får se vad det blir av den här lediga, än så länge oanvända tisdagen..
 

Igår blev det iallafall en stund ute på min baksida, men en god bok,
en kaffe och LCHF-kaka med grädde och ihopkokta bär. Och solen värmde.
 
 
 
 
 
 
 

Viktor och jag....

 
 
Idag var jag till Viktor efter att jag sovit bort halva dagen efter senaste nattpasset.
 
Hans sambo Tove skulle iväg och jobba, men vi hann ta en fika alla tre först. Fridolf var betydligt mer social och "med" än förra gången jag var dit. Hans katt-kompis Siri slafsade i sig grädden jag serverade medan Fridolf som jag hade tänkt skulle få göda upp sig lite, bara luktade på fatet och gjorde en kräk-rörelse.
 
Vi hade ett bra samtal igen, jag och Viktor. Han har börjat på Hola folkhögskola och det var mycket intressanta ämnen de har på programmet. Blev faktiskt lite sugen på det själv - Hälsocoach.
 
Jag gick hem på kvällen sen, jag kom ju på att jag skulle jobba natt igen. Ser fram mot nästa träff med min älskade lilla unge, så vi får fortsätta samtalet, förhoppningsvis i helgen här.
*ler varm i hjärtat*
 
 
 
 
 

Vardags-fri....

 
 
Idag sov jag länge. Klockan var 9:45 när jag klev upp.
Jag hade stämt lunch-träff med en väninna på Lilla Caféet. Det blev en kombinerad frukost/lunch och ett gott samtal. Det är så bra för när vi träffas och går igenom det som gås igenom, så är det som det blir lättare efteråt. Vi ställer saker tillrätta, vi reder ut det som kändes jobbigt eller besvärligt innan och världsproblemen hittar sina lösningar ;-) Tack kära väninna!
 
Jag satt kvar en stund sen, och kände på ledigheten, en helt vanlig torsdag. 
 
Jag köpte kattmaten längst bort på gågatan, slank in på ICA på vägen hem, och köpte mjölk och schampo som var slut. Sen vidare men stoppade vid Gallerian, gled lite lyxigt upp på Myre-kaféet och tog en stilla sittning där:
 
Njutbart, jag var ensam på fiket, och tog möjligen sista kulglassen detta år?

Sen knåpade jag ihop programmet för kvällens karatepass jag skulle ha för ungdom/vuxengruppen, för första gången. Lite pirrigt kändes det eftersom att jag bara haft barnträningarna i flera år, men nu var det alltså dags för vuxna människor att låta sig ledas av mig.
 
Det gick bra, kändes kul och jag har lite ont i halsen vilket tyder på att jag kört rätt många kommandon ;-) Och de svettades, det gillas!
 
Det är njutbart - att vara ledig - en helt vanlig vardag.
 
 
 
 
 

Väder-lek...

 
 
Igår när vi skulle jobba kväll, jag och Tina, så visade sig vädret från 0 - 100 på en timme:
 
 
 
Regnet kom...
 
 
Stormvindar slet i träden...
 
 
Ovädret drog förbi och kvällssolen smög fram....
 
Magiskt.....

 
 
 
Lugnet la sig på himla-scenen...
När vädret lekt färdigt kom mörkret.
Och 1500 blev strömlösa i Strömsund, Åsele och Junsele och som satte ígång att ringa oss...
 
 
 

Fridolf...

 
 
klicka för större bild
Jag och Viktor har hämtat tillbaka Fridolf och nu har han varit hos honom i några dagar. Fritte är en skugga av sitt forna, fluffiga och fjantiga jag. Han har tappat två kilo och ryggraden känns som på en vinthund. Han ser trött och hängig ut, lite vinglig gång. Men han äter som en häst. Det är bra. Och sist jag var där så mjauade han faktiskt när jag kom. Fast det lät som en gammal dörr. Eller en hes skatunge.
 
Jag blev uppriktigt skraj när jag insåg hur han såg ut.
Så fort vi installerat honom, så åkte vi ner till hund-och kattbutiken och fick tips om ett riktigt fläsk-fett foder, och att en avmaskning vore bra plus eventuellt ett samtal till veterinären. Så vi  köpte avmaskningsmedel på apoteket och sen hem och bootade om katten. Han åt och drack och till och med lät oss ge honom tabletten i munnen utan minsta motstånd. Morgonen efter ringde jag veterinären som sa att det lät som undernäring, och att vi skulle se till att han äter och dricker och går på lådan. Om han inte kissade nåt under dagen skulle vi ringa igen och komma in akut. Tack och lov så fick han till det på lådan, efter några försök, dag 2.
 
Siri och Fridolf verkar acceptera varann. Hon är lugn och fin och Fritte är ju inte heller blixtsnabb. Även när han är pigg och fräsch. Nu ligger han mest i tvättkorgen och hämtar igen. Det första han gjorde när vi kom till Viktor var att luta sig mot toalettstolen, jag hjälpte honom upp och då sträckte han upp en tass mot handfatet - hans favvostället. Jag lyfte dit honom.
 
 
Hoppas det kommer funka bra där. Han är ingen utekatt. Han ska vara inne och vara som ett plåster på "sin familj", det är hans sort det, Burman. ;-)
 
Nu efteråt, förstår jag varför han "flyttde in i mitt huvud" - han behövde hjälp, han mådde inte bra.
 

Här säger de hej då till varann, Fridolf och Sajko....
 
 
Första mötet. Fridolf - Siri.
 

Förut var han lite bitig, nu mest knotig.
 

Tonfiskmousse.
 

Jag vilar här ett tag. (I Viktors o Toves ren-tvättkorg)
 
 
Idag ska jag hälsa på, fick med mig en godisbit "anka" av min kollega, som Fridolf och Siri ska få. Får se om jag tar med nåt fika också till Viktor och Tove ;-)
 
 
Mission completed.