Karatelägret - en paus i tiden...
Det var länge sen jag bloggade.
Har jobbat en vecka, efter att vi kom hem från
Mariestad och det årliga karatelägret.
Jag var inte i form när vi for ner, men jag visste ju att jag skulle bli.
För det är tufft och det tar gott! :-)
Inspirationen saknades och kraften fanns inte,
men efter ett par dagar så kom allithop tillbaka!
Det är tryggt med karate, och läger, men naturligtvis så är det ju alltid ljuvligt när jag inte behöver fundera på vilken mat man ska laga, inte diska, inte planera något, inte göra nånting annat än att träna, äta och sova.
En hel vecka med Bara Mig Själv, fast tillsammans med andra.
Bild:Privat/kumite
Vi hade ett inrutat schema:
Har jobbat en vecka, efter att vi kom hem från
Mariestad och det årliga karatelägret.
Jag var inte i form när vi for ner, men jag visste ju att jag skulle bli.
För det är tufft och det tar gott! :-)
Inspirationen saknades och kraften fanns inte,
men efter ett par dagar så kom allithop tillbaka!
Det är tryggt med karate, och läger, men naturligtvis så är det ju alltid ljuvligt när jag inte behöver fundera på vilken mat man ska laga, inte diska, inte planera något, inte göra nånting annat än att träna, äta och sova.
En hel vecka med Bara Mig Själv, fast tillsammans med andra.
Bild:Privat/kumite
Vi hade ett inrutat schema:
6:00 väckning
6:15 uppvärmningoch
TaiChi eller löpning
7:15 frukost i matsalen
............(zznarkövning)....
9:30 städning av dojon
10:00-11:45 karateträning
12:00 lunch i matsalen
...egentid (blev akutsova
eller flanerande i stan).....
14:30 fri karateträning
15:30 städning av dojon
16:00-17:45 karateträning
18:00 middag i matsalen
19:30-20:30 fri karateträning
..........egentid...
föreläsning eller filmvisning
eller madrassen
...zzz...
22:00 lyset släcks och sovdax
Bild: Privat/Vårt hem i plinbåset
Man behövde aldrig fundera på hur man skulle lägga upp dagen, det var redan klart.
Jag tänker på hon, Paris Hilton, som suttit i fängelse i 23 dagar, och som sa i Aftonbladet häromdagen:
"? Jag fick en time out i livet för att verkligen upptäcka vad som är viktigt och vad jag vill göra, vem jag är.
? Även om jag tyckte att det var väldigt svårt tog jag tid att bara lära känna mig själv."
Och det ligger mycket i det där, jag fick en time out för att hämta hem mina halvskenande hästar,
under den här veckan.
Tänk att man i dagens snabba samhälle ska behöva "göra en Paris Hilton" eller åka på läger, eller gå i kloster för att få kontakt med sig själv...
*ler lite småfånigt*
Jag skulle lätt kunna tänka mig att åtminstone göra en retreat i kloster.
Nån vecka eller två...
Nåväl, jag kände att jag efter några dagar kom ner på jorden igen,
jag tog mig tid att göra en sak i taget, och det fick ta den tid det tog...
...bara som en enkel sak som tandborstningen på kvällen...
...endast jag och tandborsten i Vadsboskolans enkla omklädningsrum...
inget handfat som prompt måste rengöras eller några handdukar som behövdes byts ut...
eller nån spegel som skulle putsas..
....näe, det fanns inget före eller efter... bara här och nu.
Jag hittade min Cirkel igen.
Inom vilken jag kan välja att fylla, det jag behöver och mår bra av.
Det som är viktigt för mig.
Av de 24 timmarna jag får varje dygn, försvinner 8 till sömn, 8 till jobbet och sedan blir det 8 timmar kvar....
Hur väljer jag vart jag vill placera dem?
Vad gör jag med dem?
Jag vill kanske stå ute på gräsmattan och göra kator....
Gå ner till dojon i stan och träna karate med Peter...
Eller läsa en bok...
Blogga kanske?
Kanske ta en långpromenad i skogen med jycken och andas med Naturen....
Dricka te med katten i knäet....
Umgås med mina närmaste...
Vila...
..och lyssna på min Inre Röst..den som Vet...
Bild: Privat
Det kändes så självklart, att Jag är den som ska leva Mitt Liv....
och själv bestämma vad jag vill placera de där 8 timmarna på...
Men.....
...det är underligt att det går så snabbt för min Cirkel att deformeras...
... en dag på jobbet, möten med människor, vänner som engagerar, idéer som väcks,situationer som uppstår och frågor som ställs, ...
och konsten att hantera detta....
Det är här jag tappar greppet....
Efter att ha dörnat in i väggen vart tredje år
(har jag upptäckt...hmmm...2009 torde jag vara på min vakt, alltså...)
så har jag banne mig som en smärre "hjärn-skada" -
koncentrationssvårigheter,
minnesproblem,
svårt att fokusera,
inlärningsproblem,
överkänslig mot ljud och störningar och
en-sak-taget är det som gäller,
och som min terapeut sa så blir det som en form av ADHD och liknande...
Nu är det bra med det mesta, eller iaf, det har varit sämre...
;-)
Och då försöker jag göra som "vanliga" människor, för det känns bra och jag är full av Kraft.
Men jag har en väldigt liten "kraft-tank" numer så det tar slut fort.
Och det glömmer jag.
Det är då jag ramlar tillbaka i "stress-sjukdomen"
Så det är bra för mig att ha min Cirkel, att ha mina hästar inhalandes och helst inte släppa ut dem alls
*s*
och välja det som är bra för mig - heeela tiiiden!
Diciplin ger Frihet.
6:15 uppvärmningoch
TaiChi eller löpning
7:15 frukost i matsalen
............(zznarkövning)....
9:30 städning av dojon
10:00-11:45 karateträning
12:00 lunch i matsalen
...egentid (blev akutsova
eller flanerande i stan).....
14:30 fri karateträning
15:30 städning av dojon
16:00-17:45 karateträning
18:00 middag i matsalen
19:30-20:30 fri karateträning
..........egentid...
föreläsning eller filmvisning
eller madrassen
...zzz...
22:00 lyset släcks och sovdax
Bild: Privat/Vårt hem i plinbåset
Man behövde aldrig fundera på hur man skulle lägga upp dagen, det var redan klart.
Jag tänker på hon, Paris Hilton, som suttit i fängelse i 23 dagar, och som sa i Aftonbladet häromdagen:
"? Jag fick en time out i livet för att verkligen upptäcka vad som är viktigt och vad jag vill göra, vem jag är.
? Även om jag tyckte att det var väldigt svårt tog jag tid att bara lära känna mig själv."
Och det ligger mycket i det där, jag fick en time out för att hämta hem mina halvskenande hästar,
under den här veckan.
Tänk att man i dagens snabba samhälle ska behöva "göra en Paris Hilton" eller åka på läger, eller gå i kloster för att få kontakt med sig själv...
*ler lite småfånigt*
Jag skulle lätt kunna tänka mig att åtminstone göra en retreat i kloster.
Nån vecka eller två...
Nåväl, jag kände att jag efter några dagar kom ner på jorden igen,
jag tog mig tid att göra en sak i taget, och det fick ta den tid det tog...
...bara som en enkel sak som tandborstningen på kvällen...
...endast jag och tandborsten i Vadsboskolans enkla omklädningsrum...
inget handfat som prompt måste rengöras eller några handdukar som behövdes byts ut...
eller nån spegel som skulle putsas..
....näe, det fanns inget före eller efter... bara här och nu.
Jag hittade min Cirkel igen.
Inom vilken jag kan välja att fylla, det jag behöver och mår bra av.
Det som är viktigt för mig.
Av de 24 timmarna jag får varje dygn, försvinner 8 till sömn, 8 till jobbet och sedan blir det 8 timmar kvar....
Hur väljer jag vart jag vill placera dem?
Vad gör jag med dem?
Jag vill kanske stå ute på gräsmattan och göra kator....
Gå ner till dojon i stan och träna karate med Peter...
Eller läsa en bok...
Blogga kanske?
Kanske ta en långpromenad i skogen med jycken och andas med Naturen....
Dricka te med katten i knäet....
Umgås med mina närmaste...
Vila...
..och lyssna på min Inre Röst..den som Vet...
Bild: Privat
Det kändes så självklart, att Jag är den som ska leva Mitt Liv....
och själv bestämma vad jag vill placera de där 8 timmarna på...
Men.....
...det är underligt att det går så snabbt för min Cirkel att deformeras...
... en dag på jobbet, möten med människor, vänner som engagerar, idéer som väcks,situationer som uppstår och frågor som ställs, ...
och konsten att hantera detta....
Det är här jag tappar greppet....
Efter att ha dörnat in i väggen vart tredje år
(har jag upptäckt...hmmm...2009 torde jag vara på min vakt, alltså...)
så har jag banne mig som en smärre "hjärn-skada" -
koncentrationssvårigheter,
minnesproblem,
svårt att fokusera,
inlärningsproblem,
överkänslig mot ljud och störningar och
en-sak-taget är det som gäller,
och som min terapeut sa så blir det som en form av ADHD och liknande...
Nu är det bra med det mesta, eller iaf, det har varit sämre...
;-)
Och då försöker jag göra som "vanliga" människor, för det känns bra och jag är full av Kraft.
Men jag har en väldigt liten "kraft-tank" numer så det tar slut fort.
Och det glömmer jag.
Det är då jag ramlar tillbaka i "stress-sjukdomen"
Så det är bra för mig att ha min Cirkel, att ha mina hästar inhalandes och helst inte släppa ut dem alls
*s*
och välja det som är bra för mig - heeela tiiiden!
Diciplin ger Frihet.
Bild:Privat-Ekudden Mariestad
Karate är bra för både för kropp och själ - Budo, en livsstil.
Karate är bra för både för kropp och själ - Budo, en livsstil.
* * * * *
Lättja vs. Välmående...
Jag är i Mariestad med Peter (min inblandbo) och fyra stycken andra från karateklubben.
Klockan är 6, det är fredag morgon och vi har nyss avverkat 80 mil i en hyrd minibuss.
Vi ska träna i en vecka med typ hundra andra från när och fjärran.
Jag är inte i form!
Jag är trött, lat, har inte tränat på några månader, tappat kondisen, gått upp nåt kilo.... (eller fyra) glömt hur man gör en kata och oroar mig över sonen som ska börja sommarjobba på måndag och rodda med allt själv.....och jag är här liksom...
I alla fall har vårt lilla gäng här installerat oss på madrasser i plintbåset i gympahallen, vårt hem och dojo för en vecka. Vi ska nu sova några timmar tills alla andra kommer och lägret drar igång.
Bloggberoendet har gjort att jag sms:at till min vän Nettan och bett henne att blogga det här åt mig.
Va??!!
Nåväl, rapport kommer efteråt hur jag genomlevt detta...
Tack Nettan för att du får mig att existera i bloggvärlden trots frånvaro av dator och bredband... :-)
Klockan är 6, det är fredag morgon och vi har nyss avverkat 80 mil i en hyrd minibuss.
Vi ska träna i en vecka med typ hundra andra från när och fjärran.
Jag är inte i form!
Jag är trött, lat, har inte tränat på några månader, tappat kondisen, gått upp nåt kilo.... (eller fyra) glömt hur man gör en kata och oroar mig över sonen som ska börja sommarjobba på måndag och rodda med allt själv.....och jag är här liksom...
I alla fall har vårt lilla gäng här installerat oss på madrasser i plintbåset i gympahallen, vårt hem och dojo för en vecka. Vi ska nu sova några timmar tills alla andra kommer och lägret drar igång.
Bloggberoendet har gjort att jag sms:at till min vän Nettan och bett henne att blogga det här åt mig.
Va??!!
Nåväl, rapport kommer efteråt hur jag genomlevt detta...
Tack Nettan för att du får mig att existera i bloggvärlden trots frånvaro av dator och bredband... :-)
"För vi har tagit studee-eenten...!"
Min son har tagit studenten!
Vad tiden går, jag minns det rätt så tydligt när jag själv gick ur gymnasiet - vilken känsla!!!!
FRIHET!!
Och nu har min förstfödde tagit studenten!
En riktig prestation - efter 12 år i skolan så är man vuxen, skolan är över och Livet, det vuxna livet står nu här med öppnna famnen och det är bara att kliva in!
Min son, Viktor, ska göra lumpen i Luleå i elva månader.
Om drygt en månad bär det av.
Min son....
Det var en fantastisk dag, denna dag den 8:e juni 2007.
Tiden stod stilla i värmen och känslan av frihet och förväntan fyllde hela stadsparken.....
Underbara ögonblick...
Han var så snäääzy, som de säger, snygg och vuxen i sin kostym, slips och mössa!
:-D
Och för första gången på säkert ...... drygt 10 år, så var vi enade - jag och sönernas far!
På samma ställe.
*ler ödmjukt*
Han med sin familj och jag med min.
Vi samlades efteråt hemma hos dem för att fira Viktor, äta och fika.
Det fanns inte i min värld att det skulle kunna ske....
Det kändes väldigt, väldigt bra! :-)
Vad tiden går, jag minns det rätt så tydligt när jag själv gick ur gymnasiet - vilken känsla!!!!
FRIHET!!
Och nu har min förstfödde tagit studenten!
En riktig prestation - efter 12 år i skolan så är man vuxen, skolan är över och Livet, det vuxna livet står nu här med öppnna famnen och det är bara att kliva in!
Min son, Viktor, ska göra lumpen i Luleå i elva månader.
Om drygt en månad bär det av.
Min son....
Det var en fantastisk dag, denna dag den 8:e juni 2007.
Tiden stod stilla i värmen och känslan av frihet och förväntan fyllde hela stadsparken.....
Underbara ögonblick...
Han var så snäääzy, som de säger, snygg och vuxen i sin kostym, slips och mössa!
:-D
Och för första gången på säkert ...... drygt 10 år, så var vi enade - jag och sönernas far!
På samma ställe.
*ler ödmjukt*
Han med sin familj och jag med min.
Vi samlades efteråt hemma hos dem för att fira Viktor, äta och fika.
Det fanns inte i min värld att det skulle kunna ske....
Det kändes väldigt, väldigt bra! :-)
Jag känner en stor Tacksamhet att saker och ting sker, som gör att händelser blir till, och människor möts,
saker sägs och ringar på vattnet för framtiden sprids,
fast vi inte ser det än...
.... och i min värld.........
så har Gud ett finger med i spelet
*blink-blink*
saker sägs och ringar på vattnet för framtiden sprids,
fast vi inte ser det än...
.... och i min värld.........
så har Gud ett finger med i spelet
*blink-blink*
Efter regn kommer sol..
Jag är ledig idag.
Sommar och sol ute.
Har nyss varit ute med jycken och katten.
Jag är en aning nyvaken än och inte riktigt igångstartad.
Världen runt om tycks snurra på ändå; i grannhuset hänger nån tvätt, en annan tvättar bilen, och borta vid kyrkogården jobbas det på med gräsklippare och blomplanteringar.
Klockan är bara strax efter 10 och jag äger den här dagen.....*ler länge*
Efter att ha varit i kolkällaren tidigare, så känner jag nu Hoppet återvända.
Jag var på ett stort seminarium på Hovet i Stockholm i helgen, tillsammans med Peter (ja, nu skriver jag Peter!)
och några andra nära vänner, och jag fick Kraften tillbaka.
Det finns så många underbara, fantastiska människor överallt, bara man tittar runt, som lyfter en!
Oftast vet de inte ens om det! :D
*tacksamhet*
Sånt gör att varja dag faktiskt blir jättespännande.
....(måste dock erkänna att det är i början på dagen som det är lättast,
vartefter dagen går och jag vinglar till det och stöter på patrull
så kan det hända att jag glömmer Tacksamheten och låter komplikationer och tjafs
kladda ner mitt från början "oskrivna blad"...
så när jag kommer på det så brukar jag "take a moment"
som John i Ally McBeal, brukade göra när han inte visste hur han skulle hantera saker och ting,
för att liksom samla ihop sig och "re-starta" sig själv).........
Igår tappade jag kontakten och Makten över att styra mitt eget liv och min egen dag.
Jag gjorde inte det jag föresatt mig att göra, utan saker kom upp, saker hände och vart jag än tog mig fram blev det som farthinder i vägen hela tiden och rätt vad det var så var dagen slut.
Jag kände mig lite lurad på Min lediga Dag, men återigen - det är bara Jag Själv som kan ta kommandot över mitt liv och vad jag väljer att göra med min dag.
Så jag förlät mig själv efter en stund.
Kom fram till att det kommer en ny dag imorgon!
Sommar och sol ute.
Har nyss varit ute med jycken och katten.
Jag är en aning nyvaken än och inte riktigt igångstartad.
Världen runt om tycks snurra på ändå; i grannhuset hänger nån tvätt, en annan tvättar bilen, och borta vid kyrkogården jobbas det på med gräsklippare och blomplanteringar.
Klockan är bara strax efter 10 och jag äger den här dagen.....*ler länge*
Efter att ha varit i kolkällaren tidigare, så känner jag nu Hoppet återvända.
Jag var på ett stort seminarium på Hovet i Stockholm i helgen, tillsammans med Peter (ja, nu skriver jag Peter!)
och några andra nära vänner, och jag fick Kraften tillbaka.
Det finns så många underbara, fantastiska människor överallt, bara man tittar runt, som lyfter en!
Oftast vet de inte ens om det! :D
*tacksamhet*
Sånt gör att varja dag faktiskt blir jättespännande.
....(måste dock erkänna att det är i början på dagen som det är lättast,
vartefter dagen går och jag vinglar till det och stöter på patrull
så kan det hända att jag glömmer Tacksamheten och låter komplikationer och tjafs
kladda ner mitt från början "oskrivna blad"...
så när jag kommer på det så brukar jag "take a moment"
som John i Ally McBeal, brukade göra när han inte visste hur han skulle hantera saker och ting,
för att liksom samla ihop sig och "re-starta" sig själv).........
Igår tappade jag kontakten och Makten över att styra mitt eget liv och min egen dag.
Jag gjorde inte det jag föresatt mig att göra, utan saker kom upp, saker hände och vart jag än tog mig fram blev det som farthinder i vägen hela tiden och rätt vad det var så var dagen slut.
Jag kände mig lite lurad på Min lediga Dag, men återigen - det är bara Jag Själv som kan ta kommandot över mitt liv och vad jag väljer att göra med min dag.
Så jag förlät mig själv efter en stund.
Kom fram till att det kommer en ny dag imorgon!
Denna dag blir vad jag gör den till.
Bild: Utanför mitt hus