Miss-lyckat...
Jag har adopterat bort Fridolf och Sajko!
*snor*
De har flyttat in i ett hus på nästan 200 kvm i två plan, trädgård och stora musfyllda ängar runtikring. Mina 67 kvm-lägenhet med kattstege ut genom fönstret till lilla grönplätten här utanför, mitt i stan, ter sig nu nästan som ett djurplågeri i jämförelse.
Jag har ätit allergimedicin ett tag, sanerat sovrummet mitt och förvisat dem till andra ytor här inne, men likförbaskat så är det nog smartast att inte ha katter när man är ellergisk:
Ena armen efter kontakt med gosig katt, och vänsterögat ser ut att ha fått sig en känga...
De två knäppgökarna har varann och Sajko är nöjd bara han får fånga möss och gulla med Fritte och Fritte himself är nöjd bara nån "tövleh honom" som de säger här i norr. Jag får iallafall hälsa på så mycket jag vill, och det har jag gjort och jag ser att de är lyckliga missar. Misslyckat kan vara bra....*asg*
Här är några bilder på mina go-knäppisar:
Ute på baksidan min.
Jakt-katt....
Sajko visar vad meningen med livet är...
Fridolf vet vad meningen med livet är...(softa)
Yin o Yang...
Jag önskar de all lycka och välgång och deras nya ägare mycket nöje och kärlek
av de här två fjantarna och deras underbara personligheter.
Som en liten försiktig utfasning så blev jag kattvakt åt Viktors lilla Siri, kan man tänka sig.
Så abstinensen inte blir så svår. Viktor är på road-trip i Europa med sin flickvän och några kompisar.
De kommer tillbaka om någon dag, det ska bli kul att höra hur de haft det :-)
Siri är 13 år men ser ut som en liten kattunge men fäller hår
så man ser ut som man har helly hansen på sig när man går därifrån.
* * *
Jag har faktiskt min gamm-katt I-or kvar.
Men han ser jag bara några gånger i veckan, Djupöns konung.
Det är lagom.
Over and out.
Åhh visst är det hemskt att man ska vara allergisk mot såna gullegryn. skönt att de får bli Grevar nu ute på landet i sitt nya slott ;-)
> Katarina: Ja det är hemskt. Men som du skriver, de är ju grevar nu med stora marker att äga :)