Hur långsamt kommer man längst?

Äntligen har jag min favoritvecka som inträffar 2 eller 3 gånger per år nämligen en hel ledig vecka förutom två  nätter jag ska jobba. Veckan innan så bara toklängtar jag dit och gör upp lite planer för hur jag ska njuta och maxa den veckan, allt jag kan. Nu är den här veckan här. Måndag morgon. En lätt panik sprider sig, inget allvarligt men ändå.

Förra veckan när jag satt på jobbet till kl 22 så tänkte jag att jag skulle gå upp på gymet på nya badhuset Aquarena och starta igång lite träning. Det är lite långt dit upp på I21-området, så det kan skita sig..... Jag tänkte även snärta upp till dojon för att träna karate på dagtid, då man är pigg och "oanvänd" liksom. Jag hade tänkt sy tyget till min "walk in closet", plocka iordning och slänga hälften av papper och annat skit som ligger i lill-rummet, där dörren oftast är stängd. OCH sist men inte minst så hade jag planerat ( i nåt år faktiskt) att lägga mina foton från gamm-datorn på CD-skivor.
Hmmm....

Nu är den här veckan här. Det är måndag. Jag sov till 9:30. Jag känner mig trött och kraftlös. Var börjar jag? Hur gör jag? Vilken ordning ska jag ta det i? Vad säger jag till Rösten i huvudet som tycker att jag är värd att bara ligga i soffan och glo på TV, fika och stänga dörren till omvärlden, och vara fri och helt kravlös?

Förr tyckte jag att en dag innebar gott om tid, nu tycker jag att den räcker knappt till alls. En viss form av stress infinner sig: Är det nån mening att ens börja, jag kommer inte hinna klart. Eller kan det vara för att jag vill för mycket? Försöker pressa in för mycket på min ledighet?  För att jag vet att det dröjer till nästa gång? Jag vet inte, men alla har ju lika mycket tid, frågan är bara vad man gör med den.....
*hummar lite igen*

Här sitter jag med en härlig kopp kaffe på min lediga dag och har Ansvaret över mig själv att styra upp Dagen.
*funderar lite*

1. Ät frukost
2. Gå till gymmet
3. Sortera papper
4. Ät lunch och slappa

Om lust finnes - träna karate
I annat fall - pollimojsa hemmavid, pyssla där andan faller på.

Japp, så får det bli! Jag har ju en ledig dag imorgon med. Förutom nattpasset. ALLT behöver inte göras samtidigt, hö.
Jag behöver uppenbarligen styras. Schemaläggas. Och som när arbetsgivaren ger mig ett schema att följa så behöver tydligen jag ge mig själv ett att gå efter, då jag är ledig. Även om jag bara vill ha en slappardag så måste jag nog ta ett beslut på. Annars blir jag förvirrad....kan det vara så?

Jag saknar mina (12stegs-)möten...

Nåväl, återkommer med rapport hur det gått!
(Åh herregud vilken press jag fick på mig själv nu ;-)