Lugn, är det samma som tråkig?
Egentligen är jag nog rätt tråkig.
Det händer inget speciellt i mitt liv.
Förutom att varje dag är rätt kul.
I min värld är det så i alla fall.
Jag har inte roligare än vad jag gör mig.
På nåt vis.
Eller kul och kul,
det behöver inte vara roligt men jag försöker uppleva det jag kan,
Så mycket som möjligt och ta för mig av det som kommer i min väg.
Maxa upplevelsen, ta in den, vara i den och njuta av den. Eller lära mig nåt av den.
När jag vaknar på morgonen så är världen och dagen ren.
Helt oförstörd. Allt känns enkelt på nåt vis.
Men efter några timmar, eller så fort jag tagit mig ut från lägenheten eller pratat med någon
så börjar tankarna, valen, besluten och det köar upp sig liksom.
När dagen är slut så är det ibland som att jag hetsätit för många möten och aktiviteter,
mer än vad som är hälsosamt för mig och jag kan känna mig så där proppmätt...
Det är en balans det där.
När jag går fram långsamt och tar mig tid i det jag gör,
så blir det ingen baksmälla utan jag kan somna nöjd med ett fånigt leende i hjärtat.
Min mamma sa en gång då jag frågade om hon inte ville ha lugn och ro i sitt liv -
-” Lugn och ro?!! Nej tråkigt vill jag inte ha!”
Jag som är min mammas dotter, förstod då, att jag har levt och tänkt som hon.
Jag har fått lära mig den hårda vägen, att det inte är samma sak.
Men det sitter kvar sen modersmjölken….
*andas in……………………andas ut……………………*
Lugn och ro har inget alls med tråkigt att göra, tvärtom :)
Lugn och ro har inget alls med tråkigt att göra, tvärtom :)
Kommentarer
Postat av: Catrin Sandström
Om vi inte kan ha tråkigt så kan vi inte heller ha roligt
Postat av: Gunsan
> Catrin: Klokt! Sant!
Eller som Alfons Åberg säger: "Det är bra att ha tråkigt för att veta skillnaden sen när man har roligt"...eller nåt sånt..
Trackback