Tack det är bara bra!
Jag vet inte vad jag ska skriva om men just nu känns det bra.
Det är söndag, vi fick ställa tillbaka klockan så vips blev det en timme tillgodo.
Efter många veckor av att försöka få ihop mitt liv och komma ner i varv från allt som legat på,
så har det äntligen lugnat ner sig. Det svåra är nu att inte lägga på mig för mycket bara för att jag "stannat till". Annars är jag ju där igen, med stressen flåsandes i nacken.
Jag är den viktigaste personen i mitt liv.
Jag bestämmer vad jag vill göra (eller inte göra).
Jag har sett ett par bra filmer med några vänner, och filmer kan också få en att ta in det man behöver höra. Det som gick in från sista filmen "I am Sam" (med Sean Penn) var lite det här att inte krångla till det, utan gör det enkelt. Att ha roligt i stunden. Att våga leva liksom. Vara den man är, fullt ut!
*ler fånigt*
Jag älskar faktiskt att vara i "nuet" och uppleva det som är, i lugn och ro. Men det här krockar ibland med jobbet, åtaganden, ansvar, beslut och andra människor. Om det blir för mycket. Då hinner jag inte "vara med" i det som sker liksom.
Men just nu, känns det som bomull.
Både kropp och själ är stilla.
Jag ska ta hand om mig själv bättre.
Jag är den viktigaste personen i mitt liv.
:-)
Det är söndag, vi fick ställa tillbaka klockan så vips blev det en timme tillgodo.
Efter många veckor av att försöka få ihop mitt liv och komma ner i varv från allt som legat på,
så har det äntligen lugnat ner sig. Det svåra är nu att inte lägga på mig för mycket bara för att jag "stannat till". Annars är jag ju där igen, med stressen flåsandes i nacken.
Jag är den viktigaste personen i mitt liv.
Jag bestämmer vad jag vill göra (eller inte göra).
Jag har sett ett par bra filmer med några vänner, och filmer kan också få en att ta in det man behöver höra. Det som gick in från sista filmen "I am Sam" (med Sean Penn) var lite det här att inte krångla till det, utan gör det enkelt. Att ha roligt i stunden. Att våga leva liksom. Vara den man är, fullt ut!
*ler fånigt*
Jag älskar faktiskt att vara i "nuet" och uppleva det som är, i lugn och ro. Men det här krockar ibland med jobbet, åtaganden, ansvar, beslut och andra människor. Om det blir för mycket. Då hinner jag inte "vara med" i det som sker liksom.
Men just nu, känns det som bomull.
Både kropp och själ är stilla.
Jag ska ta hand om mig själv bättre.
Jag är den viktigaste personen i mitt liv.
:-)
Kommentarer
Trackback