Hur långsamt kommer man längst?

...men dagen försvann. Fast på ett bra sätt.
Klockan ringde 06:00 för jag och äldste grabben hade bestämt att vi skulle ner på gymet.

Skönt med en timmes träning innan jobbet.

Efter 9 timmar var arbetsdagen över och det bar iväg på massage som var inbokad sen innan jul.
En timme ljuvlig massage och jag trodde inte kroppen nånsin skulle gå att lyfta igen.
Såg framför sig att de fick hämta en bår och köra hem mig, men efter ett tag fick vi kontakt, jag och kroppen.

Hem och käkade och sen var jag hyfsat pigg och det blev ett karatepass som hette duga. Som att jag inte redan hade träningsvärk i benen sen helgens träning.
Trodde inte jag skulle ta mig hem för egen maskin.

Såg framför sig att de fick hämta en bår och köra hem mig, men efter ett tag fick vi kontakt, jag och kroppen.
Har jag sagt det där nyss eller var det en déja-vu?

En dusch, kvällsfika, surra med ungdomarna lite och nu är det liksom slut på dagen.

Äh, jag skriver imorgon istället...

Gonatt!



Sov gott :)