Hur långsamt kommer man längst?

Jag fattar inte att klockan inte mer!
Jag tycker jag har hunnit med så mycket och ända är det en hel timme kvar till midnatt!

Jag har både jobbat, hälsat på en sväng hos vänner, fixat middag med sönerna i godan ro,
hunnit slappa en stund innan karateträningen, det tillhör inte vanligheterna.

Väl hemma efter tok-kul-jobbigt pass så var det dusch, en fika och lite soft  plockande i köket.

Sen råkade jag hamna i soffan och blev fast där. Och det tillhör inte heller vanligheterna.
Det var ett program på Kunskapskanalen - "Norman - en man med Downs syndrom".
Jag blev berörd, på ett fint sätt...det är repris den 30 januari för den som vill låta sig beröras...

Och ändå - så är klockan bara 23 så jag skulle kunna lägga mig och läsa en stund.

Helt sanslöst vad otroligt!
Ialla fall i min värld, där jag för det mesta ligger ett par timmar efter mig själv...

En tanke slog mig - är det så här det ska kännas??!

Whaaaooww!!

Nånting är i görningen, nånting är annorlunda....nåt bra, ett litet kvantsprång kanske :)
Things happens!!
(icke att förväxlas med Shit happens)


Ska krypa ner och läsa några rader innan det är natt.
Det har jag tid med.
Gu så härligt!

:)
*ler nöjd*