Hur långsamt kommer man längst?

Eftersom att vaden inte är som den ska än, så satsar vi på kata. Fredrik är ett bra stöd där. Han månar om mig, att jag ska ta det lugnt och fint och inte anstränga mig eller göra skadan värre. Men det är väl för att han vill kunna kasta mig sen och köra max, antar jag ;)

Ur tråkigheter som får man hitta bra anledningar och det här är ju ett perfekt läge att nöta kator.
Jag tycker det är roligt som bara den att köra parisarna för det händer liksom nåt, man får kvitto direkt på om det funkar eller inte.  Men katorna ska ju nötas in. Det är bara så, så nu är det ju helt rätt tillfälle.

Så vi har kört Chinto för att få in grejerna. Så har vi lagt till Seishan. Det ser inte alltför kul ut - eller det är väl det det gör - hehe, men nöta och gno, nöta och fila, det ska göras bara.

Efter 10 av varje, så drog vi igenom Naifanch några gånger och vågade oss faktiskt på Kuchanku sen.  Den tar ju en halv dag att ta sig igenom, men det är bra för minnet att komma ihåg alla grejer. (Korsord i all ära men...)

Rätt nöjda var vi efter 1,5 timmes nöta, fråga, titta och fila och prova, om och om igen.
Inte för att det var särskilt bra (nu talar jag för mig själv) men för att vi startat igång det, och för varje gång man kör så blir det en aning bättre.

Intressant faktiskt....att det känns som att många grunder känns osäkra i katan, vinkeln på foten, viktfördelningen 60-40 eller 70-30, tempot, känslan, fokuset, tillräckligt låga ställningar, men högre på vissa och så vidare.
Först blev jag frågande för mig själv.... har jag fuskat mig fram till brunt eller vad har hänt??!
Är jag så kass, liksom?

Jag tror det är så att nu sätter man varje teknik, rörelse och ställning under lupp, varje millimiter vill man förstå och göra rätt. Allt måste nötas till det som det ska vara, max perfektion och tajming på rubbet.
Så då tar man det ett varv till liksom.....går igenom alla grejer igen fast på nästa level, på ett annat sätt, djupare...

Så det är alla Pinan-kator, Naifanch, Kushanku, Chinto och Seishan vi ska nöta på. Lugnt för mig och min vad, ju bättre den blir då ökar jag. Då ska det vara som en fajt, mot tänkta motståndare.